Säv

Schoenoplectus lacustris och Schoenoplectus tabernaemontani

Sjösäv (Schoenoplectus lacustris) 

Sjösäv är ett halvgräs som återfinns i sjöar och våtmarker i hela Sverige förutom de allra nordligaste delarna. Sjösäven kan bli 1-3 m hög och skjuter upp ur vattnet med ett styvt, märgfyllt och kalt strå. Det bruna, spretiga axet siter i en flocklik samling högst upp på strået. Arten är inhemsk i Sverige. 

Sjösäven som också kan kallas kolvass eller säv växer ofta djupt ner i vattnet och kan även etablera sig med frön på djupare delar än kaveldun och bladvass kan göra. Sjösäven uppkommer i täta bestånd när den väl etablerat sig, men det tar oftast flera år innan sjösäven sprider sig ordentligt i nyanlagda våtmarker. Sjösäv är en plastisk art vilket betyder att en individ kan ändra form under sin livstid. Under högvatten kan sjösäven anpassa sig till undervattensförhållanden och bladen kan förändras mot att vara under vattenytan eller på vattenytan likt flytbladsväxter. Under lågvatten kan säven inta en mer vasslik struktur, högrest och upprätt.
 

Sjösäven hittas ofta ihop med bladvass (Phragmites australis) Eftersom sjösäven kan gro under vatten (vilket inte bladvass kan) bildar säven en gynnsam miljö för bladvassa att gro på när säven växt upp.  Bladvassen konkurrerar ofta till slut ut sjösäven på grund av vassens höga höjd. Säven och bladvassen följs på detta sätt åt i naturlig växtföljd. Sjösäven kan även hittas tillsammans med flytbladsväxter tack vare sin förmåga att kunna frögro under ytan. Sjösäven liksom flytbladsväxter kan därför finnas i isolerade kolonier utan kontakt med strandkanten. 

Plantering och skötsel 

Sjösäven kan planteras både genom frö och hela plantor.  Frövippor kan samlas in i september-oktober och förslagsvis förvaras i fuktig torvjord tills utsäde i maj – juni. Hela plantor kan både tas från externa lokaler för plantering eller köpas som pluggplantor. 

Sjösäven är en art som med fördel kan etableras på nya såväl som redan befintliga våtmarksområden. Det är en viktig växt både av funktionella skäl med frön som gror under vatten, men också för biodiversiteten då flertal insekter lever i sävruggar. Nedgång av sjösäv har upptäckts i områden med mycket gäss. Gässen betar gärna sjösäv och beståndet kan därför kraftigt minska. Även andra våtmarksbetande fåglar betar gärna sjösäv i brist på undervattens vegetation. Frön från sjösäv utgör en viktig födokälla för simänder. 

Blåsäv (Schoenoplectus tabernaemontani) 

Den andra sävarten som återfinns i Sverige är blåsäv, denna art liknar till stor del sin släkting men har ett mer blågrönt skaft och blommor med tre märken istället för sjösävens två märken. Blåsäven trivs framförallt vid kuststränder då den föredrar bräckt vatten, därför återfinns de två sävarterna sällan på samma lokal förutom på platser där höga halter klorid återfinns i sötvatten, som tillexempel våtmarker med stor tillrinning av dagvatten.