Gäddvåtmarker

Gäddvåtmarker utformas som grunda våtmarker med växtlighet som svämmar över på våren och därmed fungerar som lek- och uppväxtområde för gädda. Efter gäddleken töms våtmarken och marken kan betas eller slåttras. Det går även att göra våtmarker för andra fiskarter, exempelvis abborre.

Många av Östersjöns kustfiskar fortplantar sig i grunda vikar, sund och kustnära våtmarker. På grund av utdikning, exploatering av kusten och övergödning i kombination med fiske har dessa lek- och uppväxtområden minskat drastiskt vilket bidragit till att bland annat antalet gäddor har minskat.

Gäddan har som rovfisk längst upp i näringskedjan en viktig roll i ekosystemen där den lever. Gädda äter mindre fiskar som i sin tur äter djurplankton som äter växtplankton. Gädda hjälper till att minska blomning av växtplankton (algblomningar) genom att minska antalet mindre fiskar som äter djurplankton, med fler djurplankton minskar växtplankton.

En gäddvåtmark är en grund gräsbevuxen våtmark som fylls upp i mars-april genom att vattennivån i våtmarken höjs. Fisk kan då simma in i våtmarken och leka i det grunda, varma vattnet. Under några dagars gäddlek kan en gäddhona lägga 100 000-tals romkorn som befruktas av hannarnas mjölke. Rommen klibbar fast på grässtrån och kläcks efter några veckor. Gäddynglen växer snabbt till sig i våtmarkens varma vatten där det finns mycket mat och skydd. I slutet av juni töms och torrläggs våtmarken, då är gäddynglen 2–7 cm långa och därmed redo att simma ut i sjöar och vattendrag. Efter det att våtmarken torrlagts betas den eller slås för att inte växa igen.

Förutom att hjälpa gäddan att föröka sig bidrar våtmarkerna till ett rikare djur och växtliv, ett renare vatten samt berikar människors friluftsliv.