Kaveldun

Typha latifolia och Typha angustifolia

De klassiska ”cigarrerna” som syns i sjökanter vid bryggor och längst diken tillhör släktet Typha. I Sverige finns två arter; bredkaveldun (Typha latifolia) och smalkaveldun (Typha angustifolia). Arterna är högväxta vattenväxter med kraftiga jordstammar. De kan bli upp till 3m höga och växter både i sötvatten och brackvatten. Arterna skiljs från varandra genom att titta på bladens bredd. Bredkaveldun har ca 2 cm breda grågröna kraftiga blad medan smalkaveldun har klart gröna blad, högst 1 cm breda. Bladen hos båda arterna sitter vid stråets bas och sträcker sig upp i en v-form kring det kraftiga strået. Fröställningen som i omoget tillstånd utgörs av honblommor sitter i stråets topp och bildar den bruna kolven som kan ses på långt håll. Precis ovanför kolven på ett oskaftat strå sitter hanblommorna i en betydligt mindre och smalare samling. Hanaxet är från början ljust i färgen men mörknar med tiden till en svartbrun färg. Honaxet har en rödbrun nyans och bildar enorma mängder med frön när den mognar. Att hitta mogna ”cigarrer” och krama på dem med handen kan resultera i en explosion av frön som expanderar likt ett dun-moln.  

Kaveldun är en för Sverige inhemsk art och växer vanligen i Syd- och Mellansverige. Bredkaveldun kan även förekomma sporadiskt längre norr ut.  De trivs i näringsrika vatten och kan växa på upp till 2 metes djup i strandkanter.  

Tät vegetation av bredkaveldun. Ax med både hon och hanax.

Bredkaveldun 

Denna art är aggressiv och har förmåga att effektivt sprida sig både med frön och genom utbredning med jordstammar. På bar jord i nyanlagda dammar eller restaurerade system kommer den med stor sannolikhet att etablera sig med frön. Den etablerade plantan kan samla stora mängder näring i rötterna och på det sättet överleva flertalet störningar så som avslagning. I vissa fall kommer den tillbaka med lika stor, om inte större kraft! Om minskning av kaveldunsbeståndet är önskvärt verkar det enda effektiva sättet vara att först sänka vattenståndet så att man kommer åt att slå av växtligheten. Helst kan jorden ligga bar under vintern, sedan höjer man vattenståndet så att växten blir dränkt och får så förbli under så lång period som möjligt. Kaveldun är känslig för dränkning och kan på det här sättet minskas eller utrotas helt. Att reglera vattenståndet är dock inte möjligt i alla våtmarkssystem. Om kaveldun precis har fått fäste kan man effektivt ta bort de små svaga plantorna tidigt för att minska beståndet. Bred- och smalkaveldun betas inte gärna av djur men kan fara illa av trampande från boskap. 

Trots det aggressiva växtsättet har bredkaveldun även många positiva egenskaper.  Den är hem för många insekter vilket kan öka den biologiska mångfalden i ett område.  Den stora mängd biomassa som arten snabbt producerar är mycket önskvärd för att tidigt få igång en näringsretention i nyanlagda våtmarkssystem. Kaveldun har använts i flertalet studier för att undersöka näringsupptag med växter och har visat på goda resultat med stor retention av näring, särskilt när kaveldunet skördas varje säsong. Bredkaveldun liksom smalkaveldun växer i jämna mattor och bildar på så sätt ett bra substrat för vatten att silas igenom när man vill uppnå ett jämnt och långsamt vattenflöde. Kaveldun kan också planteras som ett estetiskt inslag i våtmarker för rekreationssyfte, i dessa och andra fall ska man dock se till att växten inte tar över helt då det kan missgynna artrikedomen, trots att arten i sig är positiv. 

 

Smalkaveldun 

Denna art är inte lika aggressiv i sin utbredning som bredkaveldunet. Den är ovanligare och hittas inte i lika stora bestånd. Smalkaveldun är därför sällan en problemart utan tvärtom en art som är positiv och önskvärd att etablera. Ofta ersätts bredkaveldun efter ca 6–8 år av smalkaveldun i viss utsträckning. Varför bredkaveldunet minskar och denna ekologiska succession (naturlig växtföljd) sker är inte helt känt. Smalkaveldun kan med framgång etableras via frösådd men går också att köpa som plantor hos återförsäljare.  Flera fjärilsarter har smalkaveldun som värdväxt, exempelvis kaveldunsfly. 

Bladen hos smalkaveldun blir ca 1 cm breda.
Mogen fröställning av bredkaveldun. Stora mängder frön produceras av en kolv.
Omoget bredkaveldunax med honax nederst och hanax överst.
Moget Bredkaveldunax som precis börjar släppa sina frön.
+Källor

Andersson J, Stråe D, Byström Y, van der Nat D, Granath M (2013) Skötsel av dagvattendammar – en handbok. Oxunda vattensamverkan. WRS Uppsala AB. 

Den virtuella floran: Smalkaveldun

Den virtuella floran: Bredkaveldun

Feuerbach P (2004) Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet förbättringar och skötsel. Hushållningssällskapet Halland

Lepidoptera: Värdväxter bredkaveldun

Oxunda vattensamverkan. Handbok om skötsel av dagvattendammar