Muddring av sediment
Det finns tre metoder för muddring av sediment:
Metodbeskrivning
Pontongrävare består ofta av en grävmaskin monterad på en flytkropp (ponton). Medelstora maskiner kan muddra ner till ca 6 meters djup.
En pontongrävare monterad på en pråm med lastrum för muddringsmassor. Foto baggersite.nl
Fördelar
- Användbar för strandnära eller grunda vatten
- Kan användas för sediment med rotfilt (växtlighet)
Nackdelar
- Lösa sediment som kan förväntas i dagvattendammar grumlas lätt eftersom en del av massorna rinner av skopan.
- Mer grumling än vid sugmuddring.
Genom att inhägna muddringsområdet med en geotextilskärm från vattenytan till botten och använda specialanpassade skopor kan grumlingen begränsas.
Metodbeskrivning
Frysmuddring innebär att sedimenten fryses i block som sedan lyfts upp med en kran. På grund av höga kostnader är tekniken aktuell främst när sedimentet är kraftigt förorenat av till exempel industriella utsläpp. Tekniken har till exempel använts framgångsrikt av Stockholms Hamnar.
Fördelar
- Minimal grumling och föroreningsspridning
Nackdelar
- Troligen kostsammare än andra alternativ, men erfarenheter från dagvattendammar är få eller saknas helt
Fryst sediment efter upptag med kran. Foto frigeo.se
Metodbeskrivning
Vid sugmuddring sugs sedimentet upp från bottnen med hjälp av ett båtburet sugmunstycke som antingen spolar eller skär loss sediment från bott. Sedimentet späds ut med vatten vid upptaget och pumpas därför i regel i ledningar till en avvattningsplats. Med normal kapacitet klarar man avstånd på upp till 3 km utan behov av mellanpumpstation. Tekniken lämpar sig för upptag av lösa sediment av gyttja, lös lera, sand och grus, alltså typiska sediment i dagvattendammar. Även de minsta verken når åtminstone några meters djup och har därmed tillräcklig räckvidd för de flesta dagvattendammar. I strandnära områden krävs vanligtvis grävmuddring, dels på grund av det ringa vattendjupet och dels på grund av växtrötternas armerande egenskaper.
Exempel på en sugmuddringsbåt med skärmunstycke. Foto: tms-engineering.nl
Fördelar
- Mindre grumling under upptagsskedet än vid grävmuddring
- God åtkomlighet med små muddringsbåtar oberoende av strandzonens utformning
Nackdelar
- Ger upphov till vattniga muddermassor som måste avvattnas
- Mindre lämplig för sediment med rotfilt (växtlighet)
Förslag till prioriteringsordning vid val av rensningsmetod
- I första hand: Kontrollerad avsänkning av vattenfas och grävmuddring/schakt av sediment
- I andra hand, då avsänkning inte är möjligt:
a) Mindre anläggningar och små risker: Grävmuddring
b) Större anläggningar eller större risker: Sugmuddring och avvattning på lämplig plats inom rimligt avstånd - I tredje hand: Frysmuddring (mycket stora risker och/eller lämplig plats för avvattning saknas)