Sjögull

Nymphoides peltata 

Den invasiva sjögullen kommer ursprungligen från Asien och Centraleuropa. Den planterades in i Sverige på 1800-talet som prydnadsväxt i dammar och har därefter spridit sig. Sjögull är en flytbladsväxt med små näckroslika blad och en gul blomma som sticker upp ovan ytan i juni-juli. De fem kronbladen har fransiga kanter. Sjögullen kan växa på upp till tre meters djup och har förmåga att täcka stora ytor med sina små blad. Särskilt i lugna, näringsrika vatten kan bestånden expandera snabbt och aggressivt. Sjögullens blad är gröna (ibland åt det röda hållet) samt har en rödprickig undersida. 

Spridning

När sjögull breder ut sig skuggar den botten så mycket att den konkurrerar ut andra växter och djur som lever i vattenmassan och på botten. Dessutom hindrar den rekreation så som fiske och bad. Sjögull sprider sig lätt med hjälp av människan eftersom små växtbitar som lossas, av till exempel båtmotorer, kanot eller slåtter, kan flyta iväg och slå rot på en ny plats. På egen hand förökar sig sjögullen med frön eller genom att skjuta ut revor som kan bli upp till 5 meter långa längst botten. Revorna rotar sig och skickar sedan upp nya flytblad. 

Exempel på bekämpning 

I Mälaren där det finns stora bestånd av sjögull, bekämpas arten med flytramar. De tygförsedda ramarna läggs över sjögullen och stänger ut allt solljus. Sjögullen dör därefter inom ett till två år. Man bör inte slå eller muddra för att bekämpa sjögullen eftersom spridningsrisken är stor. Efter muddring eller slåtter kommer den dessutom ofta tillbaka med lika stor kraft. Hittas sjögull bör det rapporteras till Länsstyrelsen och artportalen.