Mannagräs

Glycerin fluitans

Mannagräs är ett ca 1 m högt gräs som gärna lever nära eller i sötvatten. Gräset är vekt och har en stor gles vippa som blommar i juni – juli. Småaxen på vippan sitter i utspridda grupper och liknar på nära hål axen hos vete. Vippan är ofta ihopdragen, som utfälld får den ett mycket glest utseende. De ljusgröna bladen kan bli långa och ibland ses flyta på vattenytan då mannagräset kan växa både delvis nersänkt i vatten och helt på land. Mannagräs är en inhemsk art vanlig i Syd- och Mellansverige men förekommer också sällsynt längre norr ut. De ursprungliga mannagrynen är gjorda av just mannagräs, men idag görs ofta mannagrynen av vete.  

 

Skötsel 

I betade hagar vid vattendrag kan mannagräset synas i strandkanten där vassen hålls borta av de betande djuren.
Mannagräs har ingått i flertal studier om tungmetallupptag där det har visat sig att mannagräs kan växa i gruvavfall och i mark med höga halter av zink och bly. Dessutom växer den bra under näringsfattiga förhållanden.  Av dessa anledningar kan denna art därför rekommenderas för etablering på platser där kontaminering kan göra att vegetation har svårt att få fäste.  

Blommande ax av mannagräs.
Mannagräsets ax är mycket glest.
+Källor
 

Den virtuella floran: Mannagräs 

Mc Cabe O & Otte M (2012) The wetland grass Glyceria fluitans for revegetation of metal mine tailings. Wetlands volume 20: 548–559.

Matthews D, Moran B, McCabe P, Otte M (2004) Zinc tolerance, uptake, accumulation and distribution in plants and protoplasts of five European populations of the wetland grass Glyceria fluitans. Aquatic botany Volume 80, Issue 1: 39-52. 

Nationalencyklopedin, mannagräs.  (hämtad 2020-07-03)