Bladvass

Nordens största gräs bladvass (Phragmites australis) även kallad vass, kan växa sig så hög som 5 m. Den förekommer i hela Sverige men är mer ovanlig i fjälltrakterna. Bladvass kan etablera sig på upp till 2,5 m djup i sötvatten och brackvatten. Arten förökar sig vanligtvis vegetativt med långa jordstammar i bottensedimentet och bildar stora bestånd särskilt i näringsrika sjöar. Bladen sitter fästa längs med hela strået och kan bli ca 40 cm långa. De är mycket sträva och har vassa kanter. Vippan är stor och yvig med många förgreningar. Bladvassen blommar i augusti till september och fröna blir mogna först i januari nästkommande år. Vassfrön gror enbart ovan vatten och spridning via frö är därför begränsad.
Tidigt på säsongen är vippan brunviolett men går mot en silvrig nyans senare på säsongen. Bladvassen kan torka och stå kvar på växtplatsen till nästkommande säsong, under vinterns frostiga morgnar kan de torra vipporna glänsa fint i ljuset.  

Bladvassens effektiva vegetativa förökning med upp till 1 m utbredningsomkrets varje år gör växten konkurrenskraftig. Bladvassen är därför en av de arter som lätt blir dominanta i system utan störning. För att kunna sprida sig så kraftigt behövs god syretillförsel till rötterna. Överlag har våtmarksväxter god förmåga att transportera ner syre till rötterna eftersom sedimentet de står i ofta är syrefattigt, anpassning till dessa förhållanden har utvecklat olika strategier. Bladvass har en specifikt god förmåga till syretransport då fjolårets stammar/stjälkar står kvar ovan vattenytan och fungerar som luftkanaler eller snorklar ner till rötterna.
Studier har visat att bladvass inte tar upp tungmetaller vidare effektivt, men fler studier inom detta ämne behövs. För upptag av näringsämnen däremot, är bladvassen ett utmärkt alternativ då den stora biomassproduktionen kräver näring och den snabba tillväxten ökar hastigheten på upptaget. Att skörda vassen efter varje säsong kan ha god effekt på närings-bortförsell i en våtmark, och kan motverka eutrofiering. 

Skötsel 

Att klippa ner bladvass för hand eller med maskin för att minska beståndet är ofta inte lönsamt. Bladvassen kommer tillbaka med i princip oförändrad kraft nästkommande år. Det som istället kan ha betydelse för bladvassens utbredning är vattenståndet. Ett högt vattenstånd under lång tid kan tillslut dränka bladvassen (arten har inte förmåga att plastiskt anpassa sig till undervattensförhållanden, syretillförseln till rötterna upphör att fungera). Om det inte finns några koloniserbara ytor ovanför vattenytan på våren kommer bladvassen få svårt att etablera sig eftersom frön och små plantor bara kan växa ovan vattenytan. För att förhindra nyetablering av bladvass bör alltså områden hållas vattentäckta. 

Om vass är problem i ett område kan betning med hjälp av grågäss och kanadagäss vara mycket effektivt. I Hornborgasjön skedde en stor tillbakagång av bladvass 2007 efter att ha varit nära på att växa igen på 1980 talet. Anledningen till detta var att betande gäss kunde komma åt de späda vass-skotten efter att isen i sin rörelse under vintern tagit med sig fjolårsvassen och samlat den i stora högar längst strandkanterna. Späda vass-skott är mycket mjuka och söta vilket utgör utmärkt föda för gässen som effektivt betade ner vassen under ytan. Blir bladvassen nerbetad ett flertal gånger får den svårt att återhämta sig. En möjlig skötselåtgärd för att minska bladvassbestånd kan alltså vara att låta gäss bosätta sig i området. 

 Med god förberedelse går det att fröså bladvass, det är dock viktigt att grodd-kraven är tagna i beaktning, även då kan det vara svårt (Länk till artikel av Börje Ekstam kring fördjupning om bladvass-frö). Bladvassfrön samlas in vintertid när isen bär, för hand eller med ett amfibiefordon. Fröna sås i maj på vattenmättad bar mark. Vid sådd är det viktigt att fröna fördelas jämt och detta kan vara en svårighet. Med en centrifugalspridare kan bladvassfrön blandas med exempelvis stråbitar eller havrekärnor för att skapa en jämn sådd. Med sprutsådd blandas frön med vatten och ett jordbindningsmedel. Blandningen sprutas sedan ut på det tänkta området.
När fröna gror är det viktigt att höja vattennivån allteftersom plantorna växer, de får dock inte hamna helt under vatten, särskilt inte det första året då ettåriga plantor (liksom fröna) inte klarar av att överleva helt nedsänkta i vatten.
Bladvass går också att köpa i färdiga pluggplantor som är redo att plantera direkt på växtplatsen.