Bergaholms fosfordamm
Foto: Pia Kynkäänniemi
År 2009 anlade SLU tillsammans med Stockholm Vatten försöksdammar designade för att samla fosfor, i Bergaholm vid Bornsjön, söder om Stockholm.
Stockholm stad köpte Bergaholm egendom år 1899. Genom ytterligare köp 1903 och 1908 fick de kontroll över stränderna runt om Bornsjön. Sedan dess sköter Stockholm Vatten egendomarna. Bornsjön är reservvattentäkt för hela Stockholms stad. Eftersom sjön är den enda dricksvattenreserven för Stockholm har den försetts med ett stark skydd genom minimal utnyttjning i rekreationssyfte och högre restriktioner på jordbruk, skogsbruk och fastigheter i avrinningsområdet.
Fosfordammarna ingår i ett forskningsprojekt på SLU och är en del i arbetet att skydda sjön och minska den mänskligt påverkade tillförseln av näringsämnen. Fosfordammarna är belägna vid sjöns södra bassäng och omgiven av åkermark, hästhagar och skogsmark. Tidigare utnyttjades marken som betesmark till hästar och jorden på plats har en mycket hög fosforhalt, det tillsammans med att marken har bra fall och god tillgänglighet gjorde att platsen lämpade sig väl för anläggning av fosfordammar.
På sidan Länkar finns en länk till en film om fosfordammar. Filmen är delvis inspelad vid Bergaholm.
När Bergaholms och Nybble fosfordammar byggdes 2009-2010 var fosfordammar är en ny våtmarksteknik i Sverige. Därför inledde Sveriges Lantbruks Universitet forskning för att se hur effektiva dammarna faktiskt är. Vid inloppet och utloppet till dammarna tas prover varje eller varannan vecka för att analysera vattnet och se hur fosforhalten i vattnet påverkas efter att vattnet transporterats genom dammarna. Analys av sedimentet görs även för att se var i dammanläggningen markpartiklar sedimenterar och hur mycket.
Sedimentationsplattor och fällor är utplacerade i vegetationen för att fånga partiklar som sedimenterar.
Foto: Pia Kynkaanniemi
Resultaten från undersökningarna 2010-2017 visar att Bergaholms fosfordamm under alla åtta år haft en god fosfor- och kvävereducerande effekt, i medeltal 69 kg P/ha/år och 568 kg N/ha/år, detta motsvarar en rening av vattnet på 40 % respektive 46 %. Effekten varierar under året och mellan år beroende på den hydrauliska belastningen på våtmarken. Resultaten är mycket positiva och visar att fosfordammar kan vara en effektiv metod att rena avrinnande vatten från åkermark.
Mer att läsa om fosfordammar finns också på sidan Länkar och på sidorna om Nybble fosfordamm.
Foto: Pia Kynkaanniemi
Sedimentationsplatta med ackumulerat sediment. Sedimentet torkas och analyseras på lab för att ta få reda på fosforhalt mm.
Foto Pia Kynkaanniemi
Fosfor lakas ur marken främst via markpartiklar eftersom det binder väldigt bra till dessa, alltså är det viktigt att se till att markpartiklarna stannar kvar i området. En damm som den i Bergaholm utformas i flera olika sektioner. Först kommer en djupare sedimentationsdel (ca 1 m djup) där det grövsta materialet kan sedimentera snabbt. Sedan kommer en eller flera grundare vegetationszoner där vattnet bromsas upp och finare partiklar kan filtreras bort.
Dammarna i Bergaholm är långa (totalt 73 m) och smala, och anpassade till närmiljön. Det är en sedimentationsdamm och två områden med växtlighet. Den ”vita” delen mellan de större dammarna på bilden, är en översilningszon som är mycket grund och består mestadels av grus, där kan vattnet lätt infiltrera.
Dammen har en yta på 0,08 ha, vilket utgör 0,3 % av det 26 ha stora avrinningsområdet.
Till vänster, dammens lokalisering med omgivande jord- och skogsbruksmark och till höger dammens utformning.
Bild och foto av Pia Kynkaanniemi
FOSFORDAMMSFAKTA
| Markägare: | Stockholms stad |
|---|---|
| Anläggningsår:: | 2009 |