Nybble fångdamm

Utanför sörmländska Jönåker ligger Nybble fångdamm. Dammens huvudsyfte är att främja sedimentation av partikelbunden fosfor från omgivande åkermark. Jordarna i trakten består främst av mjäla, en jordart som lätt utsätts för erosion. Vattnet från Nybbledammen rinner via ett dike ut i Kilaån, som knappt två mil nedströms mynnar ut i en vik i Östersjön. Nybbledammen är tillsammans med fångdammen i Bergaholm söder om Stockholm, en del av ett forskningsprojekt kring fångdammar, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet.

Nybbledsedimentation


Fångdammens utformning gör att den klarar att ta omhand och avskilja ganska mycket fosfor, trots att den har en förhållandevis liten yta.

Sedimentationsdamm
Knappt hälften av Nybbledammens längd utgörs av en meterdjup sedimentationsdel, där också dammens inlopp ligger. Här är tanken att de grövsta partiklarna ska kunna sedimentera. Dammen är tillräckligt stor för att vattenhastigheten ska bromsas upp så mycket att partilar i vattnet kan sedimentera och samtidigt så pass grunt att partiklarna hinner nå botten innan vattnet passerat genom dammen.

Vegetationsfilter
I dammens andra del är vattnet grundare, knappt en halv meter djupt. Här är tanken att de finare partiklar som inte sedimenterat i den första dammen ska fångas upp. Ett antal grundryggar sträcker sig tvärs över botten. Dessa har planterats med vattenväxter som fungerar som vegetationsfilter. Genom att vegetationen minskar vattnets hastighet ökar sedimentationen i dammen. Vid höga vattenflöden minskar också risken för att sediment sköljs bort genom att växternas rötter binder sedimentet.

vaxtfilter1
Vegetationsdammen är grund och bevuxen med starr och gul svärdslilja.

Trösklar med flera funktioner
Vegetationsdammen delas på ett antal ställen upp av stenbeklädda trösklar. Dessa är anlagda för att bibehålla ett jämnt vattendjup trots att dammen ligger i sluttande terräng. Ett alternativ till trösklarna hade varit att schakta ur större jordmassor, något som hade orsakat större påverkan i både natur och plånbok. Trösklarna kan även ha andra positiva effekter såsom syresättning av vattnet, spridning av vattenflödet och bildandet av landbryggor som landlevande djur kan använda för att korsa dammen.

sedimentationsdel2Sedimentationsdammen är meterdjup och saknar växtlighet.

Dammens utformning
Nybbledammen består av två huvuddelar, en djupare sedimentationsdel (ca 1 m) och grundare del (ca 0,3 m) med tre vegetationsfilter som separeras med anlagda trösklar. Mellan de två huvuddelarna har en dammvall anlagts. Dammen har en yta på knappt 1200 m2, vilket utgör 0,3 % av avrinningsområdets sjuttio hektar. I Norge, där fångdammar för fosfor anlagts under en längre tid, rekommenderas att dammens yta är mellan 0,1 – 0,4 % av tillrinningsområdets areal. Ytbehovet varierar beroende på bland annat lokala mark- och nederbördsförhållanden.

Våtmark anlagd i sluttning
Dammen i Nybble är grävd i en sluttande dikesravin och har en långsmal, drygt hundra meter lång sträckning. Höjdskillnaden i den ursprungliga dikesfåran var drygt fyra meter, mätt från den nuvarande dammens inlopp till dess utlopp. I den färdiga dammen är vattennivån i sedimentationsdelen drygt två meter över nivån i den nedre delen med vegetationsfilter. Höjdskillnaderna underlättar möjligheten att utföra flödesmätningar och provtagningar i anläggningens olika delar (läs mer under ”forskning pågår”).

gravskopa1Platsen för dammen innan grävarbetena startade. Att anlägga en fosfordamm kring ett befintligt dike gör att arbetsinsatserna blir mindre.

Långsmal damm för bättre rening
Nybbledammens långsmala form ökar den hydrauliska effektiviteten, det vill säga förmågan att sprida vattenflödet över hela dammen. En högre hydraulisk effektivitet ökar partiklarnas möjlighet att sedimentera. I en bred damm är det svårare att få ett jämnt vattenflöde över hela ytan; vattnet följer lagen om minsta motstånd och därför flödar ofta huvuddelen av vattnet i en bred damm i en fåra i mitten.

langsmal_dammDammens långsmala form göra att dammens yta utnyttjas bättre för vattenrening.

Den inledande sedimentationsdammen behöver tömmas på ansamlat sediment med jämna mellanrum. I dammvallen mellan de två dammarna sitter en munkbrunn, med vilken vattennivån i sedimentationsdammen kan regleras. Inför rensning av sediment kan dammen helt tömmas på vatten. Den långsmala formen på dammen underlättar tömning av sediment, då en grävskopa stående på land enkelt kan nå dammens botten.


I Nybbledammen är flaskstarr och gul svärdslilja planterade. Dessa växter har ett jämnt och brett växtsätt som skapar förutsättningar för ett jämnt vattenflöde över dammytan.  Med tuvbildande växter är risken större för att det bildas kanaler i dammen, vilket leder till högre vattenhastighet och sämre förutsättningar för sedimentation.

Växtligheten i vegetationsfiltret kan också fungera som påväxtyta för mikroorganismer. Dessa ökar nedbrytningen av organiska föroreningar som tillförs från omgivningen, till exempel bekämpningsmedelsrester från jordbruket. Växterna kan också bidra till syresättning av sedimenten. Många vattenväxter har speciella vävnader i stjälkarna för att transportera ner syre till rötterna, så kallade aerenkym. Blir syrehalten i dammen för låg riskerar fosforn i sedimentet att övergå i vattenlöst form, något som alltså kan hejdas av vegetationen. I viss grad bidrar också vegetationen till att näring binds in i biomassa.

vaxtfilterDen grunda vegetationsdelen av fångdammen.


I dammens in- och utlopp är provtagningsbrunnar anlagda. Där tas vattenprover för att undersöka dammens reningseffekt. I munkbrunnen, mellan sedimentationsdelen och vegetationsdelen, tas vattenprover för att få ett mått på sedimentationsdammens effektivitet. Runt själva dammen har grunda diken anlagts för att undvika inflöde från den direkta omgivning, så att mätningarna vid in- och utflöde har samma förutsättningar.

Några meter nedanför dammens utlopp har Kungliga tekniska högskolan installerat ett så kallat fosforfilter. Fosforfiltret är utformat som en stor låda som är fylld med filtermaterial och delvis nedgrävd i marken. Vattnet leds genom filtret där vattenlöst fosfor adsorberas på ett reaktivt filtermaterial (Absol och Polonite). Ett fosforfilter installeras lämpligen efter en sedimentationsdamm, då filtermaterialet annars lätt sätts igen av större partiklar.

fosforfilter2Nedanför Nybbledammen sitter ett fosforfilter som har till syfte att binda in löst fosfor från vattnet.

MunkI munkbrunnen som sitter mellan de två dammarna kan vattenprover tas.