Vibyholms våtmark

Nyanlagd, enkel anläggning i kuperat landskap

– “Det var mycket restriktioner kring brukandet. Alla små tvärdiken i området försvårade odlingen”, säger Malin Öberg, som var markägare här när våtmarken anlades.

Att göra förbättringsåtgärder som exempelvis rensning av diken innebar dispensansökning p.g.a. nytt naturtillstånd. Det var helt enkelt ett svårbrukat område.

– “Samtidigt var det här det givna stället för en våtmark på gården”, säger Malin. Här har man en naturlig sänka som omges av trädbeklädda höjder, vall och betesmark. Det här gör att våtmarken smälter in väldigt fint i landskapet.

Grävningarna skedde 2009, 10 år senare är vattenytan fortfarande helt öppen och spegelblank, förutom en del kaveldun som etablerat sig på vissa ställen i kanterna. Det är viktigt att vara förberedd och komma igång direkt med lämplig skötsel medan våtmarken är ung.

Enda missräkningen var att en mindre brukningsväg svämmades över.

Anläggningsteknik

Flacka slänter på dammvallen
Vid nyanläggning är det bra om man anlägger flacka slänter på vallen. Vallen blir totalt sett några meter bredare men mycket mer lättskött. Här kan man enkelt köra med slåttermaskin uppe på vallen. Vid Vibyholm har man använt en lutning på 1:8 respektive 1:10 upp mot vallkrönet. Först en bit under själva vattenytan har man gjort en brantare lutning på 1:3. Själva munken ligger här mitt i det gamla diket.

Flacka och flikiga stränder är bra för mångfalden
En ytterligare fördel med flacka stränder är att man får en bredare växtzon och ”plats” för fler växtarter och därmed en mer varierad strandvegetation. Allt detta gynnar i sin tur fåglar och vattenlevande insekter. Vår rekommendation är att så långt det går alltid eftersträva flacka stränder.

Den grävda landtungan ut till ledningsstolpen gav en mer flikig strandlinje. Här gillar änderna att ligga.

Vy över dammvallen. I främre delen har ett enkelt bräddavlopp anlagts.

Flora och fauna

Det första året med vatten i våtmarken var vegetationen dåligt utvecklad. Dock kommer kaveldunet snabbt. Under första sommaren fanns inga strandväxter alls, men framåt hösten så fanns mannagräs och kaveldun här. Längs stranden hade även brunskära, en typisk strandväxt, bildat en tät bård.

Fåglarna hittar hit snabbt och tofsvipor, bläsand, grågås, svarthakedopping, kricka, gräsand och knipa sågs första sommaren och under hösten höll bl.a. en sångsvansfamilj till här. Våtmarken är också välbesökt av klövviltet som hade betat en del även på kaveldunsplantorna.

Ett par tofsvipor hade sitt bo på själva dammvallen.

Våtmarken i slutet av september 2010.

Skötsel

Får med sjöutsikt
En del av våtmarken har stängslats in och betas av kor på hösten när vattenytan har sänkts. Får och kor är båda lämpliga betesdjur för markerna runt våtmarken, framförallt om de betar ihop. Fåren gillar dock inte att gå ut i själva vattnet och beta, utan här är korna bättre på att beta. Däremot kan fåren vara mycket bra för att hålla omgivande vallar och slänter öppna. Kring mindre våtmarker kan det däremot räcka med enbart fårbete.

I övrigt sker skötseln genom årlig slåtter av våtmarken när vattnet sänkts ner på sensommaren. Man slår då så långt ned mot våtmarken som det går.

faren1 Får vid Vibyholm.

VÅTMARKSFAKTA

Markägare:	Axel Öberg, Vibyholm.
Anläggningsår:	2009, grävd sommartid i 1,5-2 veckor.
Areal:	17 ha, varav vattenspegel 13,5 ha.
Avrinningsområde:	Lite åkermark, i övrigt skogsmark.
Skötselbidrag:	Ja
Anläggningsteknik:	Förutom grävningar till vallen och runt en ledningsstolpe, ca 2000 m3, så är det enbart dämt.
Öar:	2 st mindre.
Kostnad:	318 000 kr, anläggningsstöd om 90%.
Lokalnamn på Artportalen:	Har inget

Djupkarta
Djupkarta över våtmarken visar att största delen ligger mellan 0,6-1,2 meters djup (ljusblått). De gamla dikena ligger kvar.

HITTA HIT

Ta väg 53 söderut från Sparreholm. mittemot Vibyholms slott, så kör in på Forssavägen, rakt på cirka 2 km så är du framme. Stanna vid korsningen norr om våtmarken, där det plats för ett par bilar.