Jönsbolssjön

Jönsbolssjön – en publik våtmark

– “Jönsbolssjön är det bästa vi gjort publikt sett. Folk har fått en mer positiv syn på vårt företag,” säger Per Hjärp från Holmen Skog, när vi frågar om de är nöjda med resultatet. För Holmen Skog är nyskapande av våtmarker en viktig del i naturvårdsplaneringen av skogsinnehavet. Man samarbetar bl.a. med Svensk Våtmarksfond och har gjort ett flertal större våtmarker runtom i Sverige i eller i anslutning till skogsmark.

Vid Jönsbolssjön har Holmen gett besökare möjligheten att komma dit och njuta av våtmarkens myllrande fågelliv. De har anlagt en mindre parkering vid vägen och satt upp informationstavlor. Vackert inbäddat i eklunden finns ett fågeltorn att njuta av utsikten ifrån.

Torn

SkyltEn informationstavla för besökare är alltid uppskattat.

Aktiv skötsel genom bete och vattennivåändringar
Man sänker ner vattennivån cirka 60 cm inför vintern och sen höjer man den igen på våren. Det skapar en bottenfrysning i stora delar av våtmarken, vilket håller nere fiskantalet och ”lyfter upp” kaveldun och annan kraftig vegetation med isen, när vattennivån stiger på våren. Under fåglarnas häckning bibehålls en konstant vattennivå. Ibland sänks nivån lite i juli för de rastande vadarnas skull som då börjar sin resa söderut igen.

Den öppna stranden betas av ett 15-tal kvigor som kommer hit kring midsommar. Då har de flesta fåglarna blivit klara med sin häckning.

Hösten 2009 frästes även delar av strandängen, för att minska tuvbildningen.

MunkViktigt med en tät munk.

LåsLås alltid munken – det är en viktig säkerhetsåtgärd!

Rara snäppor gav sjön hög status som fågelsjö
De första åren formligen exploderade fågellivet i Jönsbolssjön. Mängder av änder, vadare, gäss och måsar hittade hit direkt. Uppemot 10 par svarthakedoppingar gjorde Jönsbolssjön till ett av de starkaste fästena för arten i Uppland.

Ett par dammsnäppor ledde till ”all time high” på Svalan (en hemsida där fågelskådare lägger in sina observationer) och fågelskådare vallfärdade hit. Fåglarna stannade kvar hela säsongen och gjorde dessutom häckningsförsök, vilket är unikt för Uppland. Fåglarna återkom även året efter.

Även om fågellivet nu ”lugnat ned sig” så finns här arter som skedand, kricka, svarthakedopping, knipa, vigg, brunand, grågås, kanadagås, sångsvan, sothöna och fisktärna. Det blir ofta så att fågellivet är rikast de första åren efter anläggningen. En förklaring är att det blir mycket växtmaterial som ska brytas ned då vallens gräs och örter däms över, vilket ger ett stort näringstillskott. I det här fallet skapade också den kvarstående döda veden mycket skydd åt fåglarna. Nu har det mesta av ris och grenar brutits ned och det finns mindre skydd.

Vegetationen i sjön består av undervattensväxter som hornsärv och nate. Kaveldun växer längs den obetade sidan av sjön. På den sida som betas är det fortfarande gräs, tuvstarr och sjösäv som dominerar.

Vy

SkogssävSkogssäv är ofta en vanlig strandväxt.

Vid anläggningen skapades flikiga stränder

Flikig strand tack vare kraftledning
På grund av att ledningsstolparna måste kunna nås landvägen så sparades ”uddar” ut till stolparna, vilket ökat strandlängden rejält. Nu är ledningen nedgrävd, men uddarna har blivit kvar.

Lämplig terräng gav mycket våtmark för pengarna
Då marken i alla tider varit sank, och krävt pump för att vara odlingsbar, så var den olönsam som åkermark. När det sedan räckte med 100 m dammvall för att skapa 15 ha våtmark, så blev det en kostnadseffektiv anläggning. Vallen grävdes sommaren 2002, och sedan släpptes vattnet på 2003. Man lät då videbuskar och annat stå kvar och svämmas över.

Dammvall

BräddavloppEtt öppet bräddavlopp grävdes i fastmarken intill dammvallen. Här rinner bara vatten vissa år när det är högt vattenflöde, annars räcker munken till.

Strandlinje

VÅTMARKSFAKTA

Markägare: Holmens skog AB
Anläggningsår: Grävd 2002, vatten släpptes på 2003
Areal: 15 ha
Avrinningsområde: 200 ha skog
Öar: 6 st plus flera smala uddar
Skötselstöd: Ja
Skötsel: Bete med kvigor längs ena stranden
Övrigt: Medeldjup ca 0,5 m

HITTA HIT

Väg 282 till Almunge. Kör rakt söderut från samhället. Fortsätt fram 1,5 km, håll höger i 3-vägskorsning, fortsätt ett par km så är du framme. Parkering finns vid vägen. Det går bra att besöka våtmarken själv.