Brunnby fosfordamm
Vy över fosfordammen. Vattennivån i djuphålan är cirka 1 m, medan grunddelen som anas i bakre delen av bilden bara är 2-3 dm djup.
Brunnbys damm är relativt stor för att vara en fosfordamm, 0,25 ha, vilket motsvarar 0,2 % av avrinningsområdets drygt 100 hektar åkermark. Den är 100 m lång och 25 m bred uppe vid markytan, men själva vattenytan i djuphålan är knappt 20 m bred.
Fosfordammen är uppbyggd i två steg, med en djuphåla först och en grundare vegetationstäckt del i slutet. I djuphålan hamnar mycket av det grövre sedimentet, när vattnet bromsar upp här. Den behöver vara rejält djup för att inte sediment ska virvla upp så lätt när det väl har sedimenterat.
Vegetationen i det grundare partiet fungerar som ett filter som sänker vattenhastigheten ytterligare och binder sedimentet så att det inte virvlar upp lika lätt. Här är vattnet bara 2-3 dm djupt, medan det i djuphålan är dryga metern.
Utformning av en effektiv damm
Rekommenderad storlek på en fosfordamm är mellan 0,1-0,3 % av avrinningsområdet. De ska vara små och gärna ligga högt upp i avrinningsområdet, intill skiften med risk för höga fosforförluster. Då gör de som störst nytta. Fosfordammar har visat sig kunna fastlägga 30-40 % av den fosfor som kommer in i dammen. De bör även vara långsmala för att vattnet ska få så lång tid som möjligt på sig att sakta in, och därmed hinner mer partiklar sedimentera. För att dammen ska göra nytta under lång tid måste sedimentet i djuphålan grävas ur med 5-7 års mellanrum.
Grunddelen har planterats med plantor av starr och bäckveronika, som växte i ett närliggande dike, för att snabbt etablera ett vegetationstäcke här. Andra arter som kaveldun, bladvass och svalting har också hittat hit.
Den nedre delen av dammen har fått in mycket kaveldun och vass som finns kvar från det gamla diket.
Vid utloppet har bräddavlopp gjorts av stenkross, i botten av detta ligger ett regleringsrör med snabel inåt dammen till, som kan styra vattennivån under lågflöden. Vid höga flöden rinner vattnet över stenkrossen. Ingen dämning av diket har skett utan bräddavloppet ligger i höjd med dräneringsrören.
Bildspel över grävningarna som gjordes hösten 2012. En bandgående grävare samt en schaktmaskin som puttade undan jorden. Hösten 2012 var mycket blöt…
Fosfordammen anlades i längs med ett 100 m långt öppet dike som via ett stordike så småningom mynnar ut i Limstabäcken. Området på bilden kommer snart att bli själva grunddelen av dammen.
Grävningarna skedde längs med befintligt dike som syns till vänster i bild. Som synes är det täta leror på Brunnby.
Massorna schaktades upp i en stor hög.
Nedre delen av dammen. Ena slänten på det befintliga diket blev också ena kanten på dammen. Dikesslänten gjordes också flackare.
Dammen färdiggrävd i oktober 2012.
Schaktmassor används till att anlägga viltbiotop
Dammen vid Brunnby ligger djupt. Man har grävt över två meter från marknivå för att inte påverka dräneringen av åkrarna. Det innebär att det blir stora mängder jordmassor att ta hand om, till höga kostnader. För Brunnbys del har mellan 3-3500 m3 jord grävts ur. Här valde man att inte köra bort massorna utan istället att plana ut dem intill som en låg ås på ett område på cirka 0,3-0,4 hektar.
Åsen har under hösten 2013 planterats och såtts in med grödor som gynnar pollinatörer och fältvilt. Buskplanteringar med arter som hagtorn, salix, ahronia, häggmispel, brakved och rosor har gjorts under hösten. Getärt, baljväxt- och ängsfröblandningar kommer att sås våren 2014. Dessa kommer ge ett bra skydd åt fältvilt och gynna humlor, bin och fjärilar under blomningstid. Uppföljning av mångfalden kring dammen kommer att göras framöver.
VÅTMARKSFAKTA
Markägare: | Hushållningssällskapet Västmanland |
---|---|
Anläggningsår: | 2012 |
Ekonomi: | 140 000 kr för själva anläggningen av dammen. 50 000 kr för utplannering och 15 000 kr för viltplanteringar. |
Areal: | 0,25 ha, varav vattenspegel ca 0,15 ha. |
Avrinningsområde: | Drygt 100 hektar. |
Skötsel: | Urgrävning av sediment var 5-7 år. Putsning av viltbiotopen intill årligen. |