Brunnby fosfordamm

Brunnbys damm är relativt stor för att vara en fosfordamm, 0,25 ha, vilket motsvarar 0,2 % av avrinningsområdets drygt 100 hektar åkermark. Den är 100 m lång och 25 m bred uppe vid markytan, men själva vattenytan i djuphålan är knappt 20 m bred.

Fosfordammen är uppbyggd i två steg, med en djuphåla först och en grundare vegetationstäckt del i slutet. I djuphålan hamnar mycket av det grövre sedimentet, när vattnet bromsar upp här. Den behöver vara rejält djup för att inte sediment ska virvla upp så lätt när det väl har sedimenterat.

Vegetationen i det grundare partiet fungerar som ett filter som sänker vattenhastigheten ytterligare och binder sedimentet så att det inte virvlar upp lika lätt. Här är vattnet bara 2-3 dm djupt, medan det i djuphålan är dryga metern.

Utformning av en effektiv damm

Rekommenderad storlek på en fosfordamm är mellan 0,1-0,3 % av avrinningsområdet. De ska vara små och gärna ligga högt upp i avrinningsområdet, intill skiften med risk för höga fosforförluster. Då gör de som störst nytta. Fosfordammar har visat sig kunna fastlägga 30-40 % av den fosfor som kommer in i dammen. De bör även vara långsmala för att vattnet ska få så lång tid som möjligt på sig att sakta in, och därmed hinner mer partiklar sedimentera. För att dammen ska göra nytta under lång tid måste sedimentet i djuphålan grävas ur med 5-7 års mellanrum.

Grunddelen har planterats med plantor av starr och bäckveronika, som växte i ett närliggande dike, för att snabbt etablera ett vegetationstäcke här. Andra arter som kaveldun, bladvass och svalting har också hittat hit.

Den nedre delen av dammen har fått in mycket kaveldun och vass som finns kvar från det gamla diket.

Vid utloppet har bräddavlopp gjorts av stenkross, i botten av detta ligger ett regleringsrör med snabel inåt dammen till, som kan styra vattennivån under lågflöden. Vid höga flöden rinner vattnet över stenkrossen. Ingen dämning av diket har skett utan bräddavloppet ligger i höjd med dräneringsrören.