Södra Dylta våtmark
Vid Södra Dylta har Rickard Axdorff återställt en gammal och sedan länge utdikad starrmad. Idag finns här en grund våtmark med en mycket rik flora och ett myllrande fågelliv. Området där våtmarken ligger är en del av det gamla deltalandskapet utmed Dyltaån, därav namnet Dylta.
”Det finns tre anledningar till varför jag anlade våtmarken” säger Rickard. ”Först och främst ville jag återskapa det landskap som fanns här när jag var liten. Nu går det återigen att åka skridskor här på vintrarna. Sen har det blivit mer fågel och vilt, även om vi bara jagar vid våtmarken ett fåtal dagar per år. Och sist men inte minst så har vi nu 10 ha som ger inkomster”.
Gräsand födosöker i våtmarken
Genom området går ett krondike som mynnar i Dyltaån. Våtmarken består av två delar som ligger på den södra respektive norra sidan av diket. För att inte dränka angränsande beteshagar som ligger uppströms så utformades våtmarken så att den inte påverkar dikets vattennivå. För att klara det krävdes en annorlunda lösning.
Huvudinflödet är ett diket från sydväst som avvattnar ca 300 ha åker samt skogsmark. Dessutom finns ett dike som rinner till från sydost vilket avvattnar ca 100 ha till. Mot krondiket har man lagt en vall som gör att vattennivån i våtmarken inte påverkar dikets nivå. Man har sedan lagt en 24 m lång dykarledning, ett plaströr utan skarvar i en böj, under krondiket som leder vattnet från den södra våtmarken till den norra. Våtmarkens vattenyta ligger på en betydligt högre nivå än krondikets. Utloppet från våtmarkerna leds till krondiket via två stora plastmunkar.
Eftersom bärigheten på marken var mycket dålig valde man att bygga på vintern. I februari 2005 plogade man bort snö med en bredbandad bandschaktare för att tjälen skulle gå ner i marken. Grävningen gjordes sedan med en grävmaskin med en lång arm, ca 11-12 m räckvidd. Den befintliga dikesvallen höjdes och breddades till ca 10 m bredd. Schakten till vallen togs i anslutning till vallen. Dammvallen innehåller allt från lera till mulljord och den har efterhand delvis sjunkit i vissa partier.
På övriga våtmarksytor har man valt att schakta så lite som möjligt för att inte förstöra den gamla starrmaden. Våtmarken är som djupast ca 1 m i de grävda delarna. I övriga delar är våtmarken bara några decimeter djup.
Det är bara utmed vallen (till höger i bild, betas av får) som man har schaktat lite djupare vatten.
”På vintern efter anläggandet såg det riktigt förskräckligt ut” berättar Rickard. ”Det var upplagda lermassor och en massa snö som såg ut som lera”. För att inte grannarna skulle bli upprörda satt Rickard ut en bänk vid våtmarken där man kunde sitta ner och titta på hur vegetationen utvecklades och fåglarna kom tillbaka. ”Man ska inte underskatta vikten av att berätta vad man håller på med och låta andra ta del av hur våtmarken utvecklas”, säger Rickard.
Samma plats som bilden ovan, vintern 2005. Till höger om vallen går krondiket. Foto Rickard Axdorff.
Rickard har några konkreta råd till andra våtmarksanläggare: ”Ha en lång tidshorisont i ansökan. Det kan ta tid innan förutsättningarna blir de rätt för att anlägga. Var inte heller för specifik i ansökan, det kan komma upp oförutsedda kostnader, medan andra saker kanske blir billigare. Och om du är det minsta osäker – ta hjälp. Jag tog hjälp av Hans von Essen, en erfaren våtmarkskonstruktör för projektering och byggledning. Utan honom så hade jag knappt vågat bygga.”
Från bänken har man kunnat följa utvecklingen i våtmarken.
Nivån i våtmarken regleras med träsättar i plastmunkar.
En hink hästgödsel i munken tätar effektivt mellan sättarna.
Foto Rickard Axdorff.
Den årliga skötseln av våtmarken börjar redan på våren. Då bränner man av gräs och videuppslag. De södra och norra delarna av området betas sedan med ca 50 gutefår och 5-7 hästar. Fåren får även beta den norra dammvallen. Några veckor efter midsommar sänks vattennivån i våtmarken till krondikets nivå, så att djuren ska komma åt att beta på de långgrunda stränderna. Runt andra veckan i augusti börjar man åter höja vattennivån. Det tar ca 2-4 veckor att fylla våtmarken på hösten. Fåren får beta tills de vill lämna området. Om det har slagit upp videbuskar så tas de bort när man sedan putsar området.
De fårbetade strandängarna har en mycket fin slåtterängsflora med mängder av gökblomster, kärrbräsma och ängssyra. Längre ut på den blötare maden finns en mycket rik starrflora, med ett stort antal arter. Starrgräsen ger stora mängder näringsrika frön som är föda för många våtmarksfåglar. I maden växer också svärdslilja, kärrsilja och rörflen. På vallarna sådde man in en gräsfröblandning med vitklöver för att snabbt få en vegetation som fungerade som erosionskydd. Av vitklövern syns dock inte mycket idag, här dominerar istället gräset.
Där man har schaktat har man också fått etablering av bredkaveldun. Hade Rickard gjort om anläggningen idag så skulle slänterna på vallarna gjorts brantare, så att kaveldunet inte lika lätt kunde sprida sig ut i våtmarken. När man sänker av våtmarken på sommaren blottläggs ibland schaktbottnarna, och Rickard har varit rädd för att kaveldun ska etablera sig även där. Men än så länge har det inte skett.
Våtmarken är rik på fågel. Rickard uppskattar att det häckar 50-100 par änder, men de är svåra att räkna eftersom de gömmer sig i den täta starrvegetationen. Här finns också storspov (3 par häckar), enkelbeckasin, grågås och häger.
Den torrare strandängen färgas rosa av blommande gökblomster.
VÅTMARKSFAKTA
Markägare: | Rickard Axdorff |
---|---|
Anläggningsår: | 2005 |
Areal: | Ca 10 ha, varav ca 2 ha öppen vattenspegel. |
Avrinningsområde: | Över 300 ha åkermark- och skogsmark. |
Skötsel: | Får- och hästbete. |
Skötselbidrag: | Ja |
Ekonomi: | Total kostnad ca 350 000 kr. 90 % investeringsbidrag beviljades, men eftersom kostnaden blev större än budgeterat så täckte stödet ca 70 % av kostnaden. |
Lokalnamn på Artportalen: | Södra Dylta våtmark |
HITTA HIT
Från Örebro, kör norrut väg 50. Ca 9 km norr om E18/E20, kör mot Ölmbrotorp. 2,7 km norr om Ölmbrotorp, håll vänster och kör ytterligare 1 km.
Kontakta Rickard innan besöket.