Skarby våtmark
Omvänd vattenreglering skapar fina rastlokaler för vadarfåglar
Vid Skarby, söder om Fjugesta ligger denna lite annorlunda våtmark. Den består av två delar, en övre ”klassisk” del om 4,9 ha som är permanent vattenfylld, samt en nedre ”översvämningsmad” om 4,1 ha, där vattnet släpps på först efter slåttern någon vecka efter midsommar. Markägaren Åke Jansson slår av maden först med 4-hjulsdriven traktor och låter allt ligga kvar. Rörflen dominerar vegetationen på maden, med inslag av veketåg, gökblomster och smörblommor. Under juli-augusti fylls så vattnet på här, men vattendjupet är mycket grundt, bara några dm djup i snitt.
Här rastar stora mängder änder och vadarfåglar under flyttningen söderut. Översvämningsmaden liknar naturliga översvämningsmarker som idag till stor del är bortdikade ur landskapet. Till våren släpps vattnet ut igen och området torrläggs. Här häckar bl.a. enkelbeckasiner och storspoven spelar här varje vår och med en sen slåtter hinner de också få ut ungarna innan vattnet släpps på i juli.
Markägarens tips!
-”Räkna med att det blir mer jord än man tror” säger Åke.
– “Jag lejde in en grävare och körde själv bort massorna med traktor och vagn. Jag körde i 14 dagar men sedan tröttnade jag på detta och lade i stället ut massorna runt dammen”, berättar Åke. Sen harvade han till dem och sådde in gräs.
– “Glöm inte omgivningarna som också är viktiga för mångfalden” påpekar Åke.
Delar av översvämningsytorna som fram till sommaren är torrlagda.
Gökblomster gynnas av sen slåtter på fuktiga marker och var allmän på nedre delen av våtmarken.
Restaurering gjord 2008
De grunda delarna i norr hade med årens lopp växt igen med vide, vass och kaveldun. Vid restaureringen i februari 2008 grävdes all vassartad vegetation och videbuskar bort längs hela strandlinjen samt i hela den grunda norra delen. Restaureringen utfördes med en grävmaskin som gick på den torrlagda botten.
Problem med läckage kring utloppet
Efter några år fick Åke täta med lera runt utloppsbrunnen. Den organiska jorden som ligger i vallen och vid brunnen höll inte tätt. Brunnen är av betong med betongrör in och plaströr ut. Ett höj- och sänkbart rör inne i brunnen reglerar vattennivån.
Ett av rören inuti munken går lätt att höja och sänka.
Några mindre buskplanteringar finns också runtom med bl.a. olvon och fläder.
Insådda viltremisser runtom
Åke har anlagt breda kantzoner runt den övre dammen. Närmare 2 ha är glest insådda med timotej, svingel, honungsört, oljedådra och midsommarråg. Den glesa insådden ger utrymme för ettåriga ogräs som penningört, lomme, förgätmigej och stånds. Marken slåttras en gång per år. Kantzonerna bidrar med mycket blomning och insektsrika miljöer.
Oljedådra
Svarthakedopping – en karaktärsart för anlagda småvatten
Svarthakedoppingen har alltid häckat i våtmarken. Det är en ovanlig fågel som ofta hittar till nyanlagda, fiskfria småvatten. I övrigt häckar knipa, sothöns och tofsvipa i eller intill våtmarken. Brushane, enkelbeckasin och storspov kan också ses i området.
Mängder av grodor leker i dammen under april månad. Åke har också själv sett salamander vissa år. Fisk är det sämre med, enbart spigg ses. Troligen gör det sura vattnet, cirka pH 5, att andra fiskar inte trivs. Den övre dammen har en rik undervattensväxtlighet med gräsnate och olika slingor.
En av slingorna i våtmarken
Kornhalm mot algblomningen
I dammen har Åke lagt i ett antal kornhalmsbalar för att motverka algtillväxten. Han tycker att det har gett bra effekt. Flygfotot från 2009 visar hur mycket alger det var då. Då hade de 3-4 rundbalarna med halm som legat i våtmarken i 10 år sedan länge tagit slut. I år har han lagt i nya balar och mängden alger är betydligt lägre igen. 2009 kan ha varit ett extremt år eftersom grävningarna året innan kan ha satt fart på algtillväxten. I år finns mer annan undervattensvegetation som konkurrerar om näringen
Kornhalm mot alger är ett klassiskt knep och det ska vara just kornhalm, inget annat. I studier som görs fungerar det mot vissa algarter, främst trådalger. Exakt hur halmen verkar vet ingen men effekten är i första hand tillväxthämmande, ej direkt dödande för algerna. Det ska vara halm som börjat brytas ner, därför är det viktigt att få i halmen i vattnet några veckor innan själva algblomningen tagit fart så att nedbrytningen hinner börja. Halmen ska förmultna, inte ruttna, vilket kräver syrerika miljöer. Vid nedbrytningen frigörs ligninet som i det syrerika vattnet bildar humussyror. Solinstrålningen ombildar dessa till väteperoxid som är skadligt för algernas celldelning.
Kornhalm har inte visat sig ha några risker för andra vattenlevande arter. Stora rundbalar verkar kunna räcka i flera år enligt Åke. Hur många balar som behövs per ha vatten är svårt att säga, men Åke lägger i cirka två per hektar. Många experter rekommenderar löst pressad halm i nät.
Så här illa såg det ut i fjol. Stora delar av våtmarken var täckt av alger.
De gamla balarna kan bli fina häckningsöar när de bryts ned.
VÅTMARKSFAKTA
| Markägare: | Åke Jansson |
|---|---|
| Anläggningsår: | 1991 övre delen, 1996 nedre delen |
| Areal: | 4,8 ha övre delen (2 ha vattenyta) + 4,1 ha nedre delen |
| Avrinningsområde: | Litet, enbart omgivande mark i öst och väst, samt troligt källflöde. |
| Jordart: | Sänka med torvjord |
| Anläggningsteknik: | Grävning plus dämning. |
| Ekonomi: | 160 000 kr i NYLA-bidrag, vilket täckte kostnaderna. NYLA omfattade 8 ha omställd mark. |
| Restaurering: | Februari 2008, kom först då med i skötselstöden. |
| Övrigt: | 4 st häckningsöar |
| Lokalnamn på Artportalen: | Hälgesta |
HITTA HIT
Avfart från E20 vid Östansjö, mot Viby kyrka. Där tar man höger. Fortsätt 4-5 km så har du Skarby Kaptensgården på höger sida snart.
Kontakta Åke innan besöket.