Råstasjöns våtmark
En av dammarna i Råstasjöns våtmark. Våtmarken ligger i ett omfattande invallningsföretag och nivån var vid fotograferingstillfället nedsänkt med ca 0,5 m för byte av en trasig invallningspump.
Vid den utdikade Råstasjön på Kvismarslätten öster om Örebro har Leif Gustafsson anlagt en liten våtmark med tillrinning från nära 1000 ha åkermark. Den forna sjön och dess omgivningar ingår i ett omfattande invallningsföretag. Våtmarken är bland annat tänkt att fungera som en växtnäringsfälla. ”Problemet nu är att för lite vatten från krondikena går in i våtmarken. Om jag kunde styra in en större andel av flödet till våtmarken skulle det bli en riktigt bra reningsanläggning” berättar Leif.
Våtmarken består tre 1-1,5 m djupa dammar som är sammanbundna med diken. I dammarna simmar gräsänder och i de omgivande buskmarkerna sjunger näktergalar frenetiskt.
Någon har fiskat upp en ruda ur våtmarken. Rudan är en mästare på att överleva och klarar både kyla, syrebrist och föroreningar i vatten. Den är en allätare och lever av insekter, alger och levande och döda växtdelar. Läs mer om fiskar i Riksmuseets förteckning om svenska fiskar.
Råstasjöns våtmark består av tre dammar som är förbundna med diken. Vattnet leds in till anläggningen från två diken (inlopp A och B på skissen nedan). De båda dikena avvattnar drygt 1000 ha, mestadels åkermark. Det är dock endast en del av flödet som leds till våtmarken, vid höga flöden går merparten av vattnet förbi anläggningen i krondikena.
Eftersom våtmarken ligger i ett mycket flackt område skulle en dämning ge stora konsekvenser på uppströms liggande åkermark. Leif har därför valt att schakta fram dammarna i den gamla sjöbotten. ”Innan jag satte spaden i backen var det här ett område som inte gick att använda till något” berättar Leif. ”Det var ett impediment med hallonsnår och klena lövträd”. Leif är själv entreprenör och har grävt våtmarken vid Råstasjön och även våtmarker åt andra, bl.a. Peder Mårstads våtmark vid Körtingsberg.
Kartskiss över våtmarken. Krondiket som passerar inlopp A avattnar ca 90 % av avrinningsområdet.
Eftersom bärigheten var dålig så genomfördes det mesta av schaktarbetet under två vintrar, på tjälad mark. Alla överskottsmassor planades ut runt dammarna med en bandschaktare. Slänterna såddes in med en viltblandning, men efter några år är det mest gräs kvar.
Schakten i den gamla sjöbotten var bitvis besvärlig. Det var viktigt att behålla torvlagret och grässvålen att köra på. Den underliggande leran bär inga maskiner. Foto Leif Gustafsson.
Överskottsmassorna planades ut runt dammarna under våren 2006 med hjälp av en bandschaktare. Foto Leif Gustafsson.
Flygfoto över Råstasjöns våtmark. De ljusgrå områdena visar var överskottsmassor lagts ut.
Så här i efterhand har Leif upptäckt att det finns ett antal åtgärder som han vill göra för att förbättra våtmarken. ”Det är inte så mycket fågel i våtmarken som jag hade förväntat mig och delvis beror det nog på att stränderna är för branta. Inte minst utmed dikena vill jag göra slänterna flackare”. Sedan finns det åtgärder som kan förbättra våtmarken som växtnäringsfälla. ”Inloppsdiket från det stora krondiket är redan fullt med slam så det är uppenbart att det är en bra sedimentfälla. Jag funderar på att gräva ur, fördjupa och bredda diket för att mer vatten från krondiket ska gå genom våtmarken. Sen skulle jag vilja ha en konstruktion i krondiket som styr in vatten i våtmarken utan att det dämmer uppströms”.
Diket till vänster leder in vatten från krondiket till våtmarken. Vid fotograferingstillfället var vattennivån ca 0,5 m lägre än normalt, på grund av att invallningsföretaget sänkt ner nivån för att byta en trasig pump.
Leif slår stränderna (de delar som är ovanför vattenytan) och omgivande mark en gång per år. Hade det gått att reglera vattennivån i våtmarken så skulle han kunna sänka av för att slå längre ut. Men nu följer nivån i våtmarken nivån i invallningsföretagets diken och det är det inte så mycket att göra åt.
Leif har inget skötselbidrag för våtmarken, eftersom han anlade den innan det nya skötselstödet infördes. Men om han söker investeringsstöd för restaurering av våtmarken finns det möjlighet att få in den i skötselstödet.
VÅTMARKSFAKTA
| Markägare: | Leif Gustafsson |
|---|---|
| Anläggningsår: | 2005-2006 |
| Areal: | Ca 4 ha, varav ca 1 ha öppet vatten. |
| Avrinningsområde: | Drygt 1000 ha, merparten åkermark. |
| Skötselbidrag: | Nej |
| Skötsel: | Årlig slåtter av stränder |
| Ekonomi: | Total kostnad ca 190 000 kr, vara 90 % täcktes av investeringsbidrag. |
| Lokalnamn på Artportalen: | Råstasjön, Kvismaren |
HITTA HIT
Från Örebro, kör väg 207 österut mot Stora Mellösa. I slutet av St. Mellösa samhälle sväng höger in på Råstavägen, kör 1,4 km.
Kontakta Leif innan besöket.