Mälarstrand våtmark

PanoMalarstrandvatmark

”Det finns inga nackdelar med våtmarken, den har bara varit bra” säger markägaren CW när vi träffas vid våtmarken en solig majeftermiddag. Våtmarken ligger strax uppströms Mälaren och tar emot vatten från ett ca 300 hektar stort avrinningsområde, dominerat av åkermark och golfbana. Våtmarken är tack vare sitt läge längst ner i avrinningsområdet en effektiv växtnäringsfälla. Samtidigt hyser den ett mycket rikt djurliv.

AkerMalarstrandUtmed diket som leder ner till våtmarken finns 20 m breda kantzoner.

När våtmarken planerades var ambitionen att skapa både en bra växtnäringsfälla och ett fint viltvatten. Inte minst fågellivet gynnas av den variation av miljöer som finns i våtmarken.

Hela den långa, flacka sydvästra stranden översvämmas under våren. Strandängen slås av i början av juli. Inför slåttern sänks nivån i våtmarken. Det gör också att det friläggs lerbankar i våtmarken där vadarfåglar på väg söderut rastar. I våtmarken finns också djupområden, vassar och öar.

Det är inte bara sångsvan, änder, skogsnäppa och mindre strandpipare som trivs vid våtmarken. Vid utloppet formligen kryllar det av grodyngel och snäckor.

RådjurRådjuren trivs vid våtmarken.

Skog MälarstrandÖversvämmad lövskog har fått stå
kvar som skafferi för hackspettar.

Mindre StrandpipareDen mindre strandpiparen söker
föda på frilagda lerbanklar

Våtmarken byggdes i egen regi med egen personal och maskiner. Eftersom bärigheten på den låglänta lermarken var dålig, valde man att göra den mesta schakten på vintern. För att tjälen skulle gå ner i marken plogade man bort den snö som föll. Under den blivande dammvallen schaktade man upp en ca 1,5 m djup och skopbred schakt som fylldes med fuktig lera, för att täta sprickor i den underliggande gyttjeleran. Man byggde sedan upp vallen med lermassor från det som blev våtmarkens djuphålor.

Munken anlades brevid befinltigt dike, på stabilare mark. Den ställdes på en bädd av 2-tumsplankor, med singel under. I mars första året var vallarna uppe i full höjd. När tjälen gått ur massorna och de torkat upp, justerades vallarna sedan under sommaren. Lermassorna täcktes med ca 1 dm matjord och såddes in med vitklöver. Våtmarken fylldes först året därpå, när all schakt hunnit sätta sig. Den 20 april var våtmarken fylld och de första fåglarna anlände.

platlockDen stora utloppsmunken är av betong med ett lock av kraftig aluminiumplåt. Anslutande rör är av plast.

KilspontSättarna i brunnen har en så kallad kilspont, vilket ger en bra täthet utan att sättarna fastnar i varandra.

LåsLocket är försett med ett kraftigt lås, en viktig säkerhetsåtgärd.

CW har många råd som han gärna delar med andra våtmarksanläggare. ”Tänk på att ta in offerter på anläggningsdetaljer som till exempel rör och munkar, innan ni skriver ansökan, så att man får sin budget rätt. Det går ju inte att komma tillbaka med tillägg senare.”

När det kommer till anläggande så påpekar han att man inte ska gräva sönder de stränder som ska slås eller betas. De är viktigt att kunna komma ut och slå när vattennivån är låg. Det är också viktigt att köra på, och slå, dammvallen, för att packa den och undvika sork. Ligger det högt gräs under snön på vintern, gör sorkarna gärna gångar som kan ge läckage.

Vad är då det bästa med våtmarken? ”Tja” säger CW, ”att jag nu använder svårbrukad åkermark till något bra. Och känslan av välbefinnande att ha gjort det själv. Våtmarken ökar fastighetens värde, även om jag inte tänker sälja. Sen är det ju en trevlig plats att komma till”. Sen funderar han vidare. ”Men nog borde man kunna använda näringsresursen i vattnet ännu bättre, kanske för att producera fisk i våtmarken.”

VallMalarstrandNyslagen dammvall

VÅTMARKSFAKTA

Anläggningsår: 2005
Areal: ca 8 ha
Avrinningsområde: Ca 300 hektar, domierat av åker och golfbana
Skötsel: Slåtter av flacka stränder och dammvall
Anläggningsteknik: Dämd dalgång, grävda djuphålor och öar.
Anläggningskostnad: 275 000 kr, varav ca 80 % i stöd. Kostnad för betongmunk ca 40 000 kr.
Övrigt: 7 öar och ett par uddar