Körtingsbergs våtmark

Förvandlade svårbrukad åker till fågeleldorado

Våtmarken, som ligger inklämd mellan vägen och ett stort krondike, var förr ett svårbrukat åkerskifte med en svacka i mitten. Under “omställning 90” så planterades björk på skiftet, men planteringen tog sig inte. Efter det har man försökt ta en årlig höskörd här, men det är sankt och svårt att komma åt att slå vissa år.

Markägaren Peder Mårstads första tanke var att göra en mindre damm mitt i skiftet och höja marken runtom, så den gick att ta hö på. Han blev efter ett besök av våtmarksexperten på Länsstyrelsen övertalad att göra hela skiftet till våtmark.

– ”Det är inget jag ångrar idag. Resultatet blev bra.”, säger Peder som är glad att han fick en person att bolla idéer med innan. Han är nöjd med fågellivet i våtmarken och på vintern kan de även åka skridskor här.

Kostnadseffektiv växtnäringsfälla
Anläggningen är enkel, en dammvall med en plastmunk i. Den tog cirka tre veckor att gräva. Massor från ömse sidor har helt enkelt lagts upp i en cirka sex meter bred vall. På delar av sträckan är vallen uppbyggd av mulljord direkt på marken. Utmed diket fanns även lera som lagts på toppen av vallen, ovanpå mulljorden. Den höga andelen mull har gjort att vallen har sjunkit ner på sina ställen. Den håller vatten bra trots att ingen särskild tätning gjorts.

Tillflödet kommer via tre diken som avvattnar cirka 50 ha åkermark. Med tanke på den låga anläggningskostnaden är priset per “bortfört kg N” troligen lågt.

SvanboKnölsvanarna har varit våtmarken trogna i alla år.

Viktigt att den blir enkel att sköta
Peders råd är att planera din våtmark så att den går lätt att sköta. Bland annat så förstorade han de diken som avvattnar våtmarkens grundare partier så att de snabbare ska torka upp efter avsänkningen. Peder har också lagt trummor i dessa diken så att han kan ta sig fram lättare med traktorn.

Peder lägger idag cirka en dag/år på att slå av området, vilket görs runt 20:e augusti, innan spannmålsskörden startar. En vanlig traktor med dubbelmontage och rotorslåtteraggregat används. Utöver det slår han vallen ca tre gånger per år, med start vid midsommar. Det enda han måste leja in är en maskin med en släntklippare (med kedjor) som slår slänterna ner till vattenytan en gång per år.

DammvallSlåttern på vallen skapar mer lågväxande vegetation och håller ogräset borta. Istället har skogssäv och andra örter tagit över.

Traktor

Slåtteraggregat

De maskiner Peder använder för sin våtmark.

Vegetationen ökar – fågelantalet minskar
Peder upplever att fågellivet var betydligt rikare under de första åren, och att kaveldunen sakta men säkert ökar. Samtidigt blir fåglarna svårare att se ju mer vegetation det blir vilket också kan bidra till känslan att de minskar. De mest iögonfallande fåglarna nu är det trogna knölsvansparet som majestätiskt simmar runt med sina ungar. Utöver knölsvanen så häckar även arter som sothöna, gräsand och sävsparv här.

Svanfamilj

Växtligheten bildar en fin mosaik med starr-arter, igelknopp, mannagräs, skogssäv, veketåg m.fl. vars fröer änderna uppskattar. I djupare delar fanns fr.a. vattenpest och en del flytalger. Peder har provat med kornhalm, men det har inte minskat algblomningen här. Kaveldunen ökar gradvis i anläggningen, men utgör fortfarande inget problem.

Något som är slående är de många arter trollsländor. Blåa flicksländor, brun trollslända och jungfrusländor ses i stora antal här. Antagligen finns det ingen fisk i anläggningen men trots det så är ibland hägern på besök.

StarrDet finns gott om olika starrar här i våtmarken, vilkas fröer är uppskattade av änderna.

Vegetation

Egen lösning med träklossar
Sättarna tätas med fint sågspån. Peder har finurligt nog spikat träklossar i änden på plankorna för att lätt kunna dra upp dem. Sättarna har en hyvlad kant, men håller ändå tätt. Munken är en plastmunk, med 400 mm in- och utloppsrör och två meter djup.

–”Att få munken rätt var bland det svåraste i bygget,” tycker Peder som annars var förvånad över att det gick så pass snabbt att få våtmarken färdig.

MunkMed en vanlig grep är det lätt att få upp plankorna i munken.

VÅTMARKSFAKTA

Markägare: Peder Mårstad, Körtingsberg
Anläggningsår: 2005
Areal: 3,90 ha
Avrinningsområde: 50 ha åker avvattnas
Skötsel: Årlig torrläggning och slåtter
Skötselstöd: Cirka 11 000 kr /år
Anläggningskostnad: 100 000 kr, stöd 90 000 kr
Anläggningsmetod: Grävt 6 m bred dammvall, i övrigt enbart dämt.
Lokalnamn på Artportlen: Körtingsberg

HITTA HIT

Sväng av E20 vid Vretstorp. Kör norrut mot Viby cirka 2 km. Vid besök är det svårt och farligt att parkera bilen på den smala vägen. Ställ hellre bilen upp mot gården istället och gå ned till våtmarken.

Kontakt Peder innan besök.