Hemmesta sjöäng

Den 22 juni 2011 beslutade kommunfullmäktige i Värmdö kommun att starta projektet Hemmesta sjöäng – rekreation för fågel, fisk och människa. Tidigare på våren hade kommunen ansökt om ett lokalt Naturvårdsbidrag (LONA) med syftet att förbättra förutsättningarna för vandrande fisk, fågellivet samt det lokala och regionala friluftslivet.

Grunden för kommunens projekt var att en gång- och cykelväg intill Hemmesta sjöäng svämmade över varje vårvinter. En ombyggnad av vägen skulle kosta flera miljoner. Genom att anlägga en våtmark som jämnar ut vattenflödena istället har kommunen fler nyttor än en passerbar gång- och cykelväg. Det är ekosystemtjänsterna i form av framför allt våtmarkens produktion av fiskyngel samt rekreationsvärden som gjort restaureringen av våtmarken så värdefull.

Sjöängen är en grund våtmark som svämmar över på våren. Genom att kunna reglera vattennivån hålls vattnet kvar i våtmarken cirka 1,5 månad längre jämfört med innan restaureringen. Könsmogna fiskar vandrar upp på våren till våtmarkens varma och näringsrika vatten där fiskens rom utvecklas snabbt och där det finns ett överflöd av mat för nykläckta fiskyngel. Ynglen får en snabb tillväxt och en bra grund för att under senvåren vandra ut i havet. Sjöängen producerar årligen ett par miljoner yngel som simmar ut i Östersjön och påverkar ekosystemen och övergödningsproblemen i en positiv riktning.

Restaureringen av våtmarken har jämnat ut vattenföringen i diket, vilket medför att gång- och cykelvägen inte längre svämmas över regelbundet. Området har även genomgått en dramatisk förvandling, från att ha varit en igenvuxen skräpmark till ett fantastiskt område med en mångfald av upplevelser för friluftslivet. Numera besöker ett stort antal människor sjöängen för dagliga promenader och motion. Våtmarken omges av breda promenadstigar samt fågeltorn med informativa skyltar som gör att alla kan njuta av fisk- och fågellivet. Uppifrån det ena fågeltornet kan man se gäddorna leka på våren!

Film från Östersjöcentrum med bl a Sportfiskarna från 2020 finns här.

Film om Hemmesta sjöäng finns här.

Karta över området.

Översiktsbild över området.

De faktorer som begränsat utformningen av våtmarken har varit gång- och cykelvägens lägsta nivå, markens hållfasthet samt vatten- och avloppsledningar som ligger i våtmarken.

Dämme och reglering
Dämningen består av plastspont som har tryckts ner i dikesfåran i fyra sektioner för att bilda fyra vattennivåer, som trappsteg. ”Trappstegen” ger en vattenström och en fiskpassage med en stigning som gäddor klarar av att vandra uppför. Sponten hålls på plats av leran samt sten som lagts mellan och på båda sidorna om sponten. I dikesbotten lades geonät, sedan skärvsten och sprängsten som toppades med naturgrus i fraktionerna 30–80 mm. För att styra vattenströmmen lades naturgrus på ett sådant sätt att en meandrande mittfåra bildades och förstärktes med stenblock i storlekar mellan 500–1000 mm. Den översta spontraden har en bågform som gör att vattenströmmar mot mitten och därmed skapar en huvudfåra som leder till att erosion på intilliggande jordvall minskar avsevärt.

För att kunna sänka ner vattennivån i våtmarken installerades, vid anläggandet av våtmarken, en avtappningsventil i form av rör placerad nära bottennivån på våtmarken. År 2018 kompletterades ventilen med en munk som kan reglera flödet och vattennivåer mer effektivt. Fiskynglen kan då vandra ut tidigare och våtmarken kan tömmas snabbare vid extrema flöden. Regleringen i munken fungerar genom att brädor (sättor) i munken plockas i och ur beroende på vilken vattennivå man eftersträvar i våtmarken.

Presentation av restaureringen finns här.

Flygfoto

Spont för dämning

Preparerade dikeskanter och dikesbotten

Vid restaureringen skapades tre olika delområden med olika karaktärer; en naturpark med en bäckfåra och skuggande träd, en öppen gräsbevuxen sjöäng (våtmark) och en våtmarksskog.

Runt bäcken består vegetationen av olika örter och älggräs som producerar mängder med frön som är populär föda bland småfåglarna. Dessutom finns det ett flertal bestånd med sälg som producerar pollen och nektar åt vårens nyvakna humlor och bin.

På vissa sträckor i den gamla dikesfåran har grus och sten lagts ut på ett par ställen för att skapa en variation av olika bottnar där havsöring, mört och andra fiskarter kan leka.

Den öppna gräsbevuxen våtmarken öppnades upp genom att alla träd och buskar togs bort och årlig slåtter infördes. Vegetation utgörs idag av olika växtzoner med en gräs-, en vass- och en vass/starrzon. De dominerande arterna är bladvass, bred- och smalkaveldun, gul svärdslilja, flask- och jättestarr samt jättegröe.

Våtmarksskogen som lämnades orörd hyser många olika häckande fågelarter.

Öar och högar
Vid dikesrensningen bildades det små öar av de jordmassor som togs bort från diket och lades åt sidan. Redan när vattennivån höjdes första året koloniserades öarna av häckande tofsvipa, som inte varit vanlig på Värmdö tidigare. Även snatterand, sädesärlor och enkelbeckasin häckar på dessa öar.

Längs bäcken har stora stenar lagts i en hög för att skapa en häckningsmiljö för stenskvätta och övervintringsplatser för grod- och kräldjur.

Intill kanten på den öppna våtmarken har flera rishögar lagts upp som skydd för mindre däggdjur, småfåglar, grod- och kräldjur samt insekter. Rishögarna är populära och här häckar nu törnskator, sävsångare, sävsparv, rödhake, järnsparv och gärdsmyg.

Nedanför fågeltornet, mot våtmarken, har inte sprängstenen täckts med jord för att bibehålla håligheter och övervintringsplats för grodor och kräldjur.

Bäckfåra omgiven av naturmark

Våtmarksskog

Betad strandäng

Hemmesta sjöäng är en ideal lekplats för gäddor som lever sitt vuxna liv i Östersjön. Förutom gädda har även abborre, id, mört, braxen, björkna och havsöring observerats i bäcken och våtmarken. I andra våtmarker där skötseln är helt och hållet anpassad till gädda töms våtmarkerna tidigare på sommaren än vad som sker vid Hemmesta sjöäng som öppnar munken i mitten av juli (vecka 28). Detta görs i samråd med Sportfiskarna.

Det här gör att antalet gäddyngel som vandrar ut från sjöängen är färre på grund av att de äter varandra och äts av fåglar. Men de som vandrar ut är å andra sidan större till storleken och klarar sig därmed kanske bättre när de simmar ut i havet. Gäddor kan vandra mycket långt men kommer tillbaka för att leka i det område där de själva föddes.

Uppföljning av gäddvåtmarken
Under våren 2014 genomfördes provfisken på både könsmogna fiskar som vandrade upp i våtmarken och på yngel som vandrade ut. Man fångades 63 gäddor där storleken varierade mellan 30–111 cm. Den största gäddan, en hona, vägde 11 kg. Yngelfisket visade att minst 25 000 yngel vandrade ut under en vecka i juli. God tillgång på föda (kräftdjur, insekter och andra fiskyngel) och snabb uppvärmning av det varma vattnet gör att de nykläckta gäddynglen får en perfekt start på livet. Våren 2017 följdes våtmarken upp med ytterligares ett provfiske då över 300 gäddor fångades inom loppet av ett par veckor. Några av de riktigt stora honorna var födda före åtgärden, men de flesta gäddorna hade en storlek som innebär att de sannolikt är födda i Hemmesta sjöäng och att de återvänder för lek i den nu väl fungerande våtmarken.

I dikesfåran har grus och sten lagts ut för att skapa en variation av olika bottnar där havsöring, mört och andra fiskarter kan leka.

Innan restaureringen besöktes sjöängen under våren av sångsvanar och gräsänder, men de stannade endast i några veckor innan de gav sig iväg när vattnet sjönk undan. Två år efter restaureringen hade antalet observerade fågelarter ökat med mer än 50%. Fåglar nyttjar hela Hemmesta sjöäng men det är framför allt i den öppna våtmarksdelen som en stor skillnad märks sedan dämmet kom på plats. Främst är det fågelarter som är knutna till våtmarker som ökat, som trana, häger, sångsvan samt änder som gräsand och kricka. På våren stannar vadare som grönbena, gluttsnäppa och rödbena till, på väg norrut, och relativt sällsynta arter som rörhöna, snatterand och svarthakedopping häckar här.

I våtmarksskogen med dess bryn hittar man främst olika sångare som trädgårdssångare, svarthätta, ärtsångare, grönsångare, sävsångare, rörsångare, näktergal, kärrsångare, och lövsångare. Dessutom finns det klassiska våtmarksfåglar som sävsparv, skogssnäppa, vattenrall och enkelbeckasin. Här finns även flera häckande par med mindre hackspett, stjärtmes och gärdsmyg. Göktyta observeras regelbundet under senvåren.

Ofta ses havsörn, fiskgjuse, ormvråk och bivråk segla över området. En vårdag i slutet av maj kan man se ett 70-tal fågelarter kring våtmarken. Under 2011 och 2012 observerades totalt 71 respektive 73 fågelarter under april till juli, medan under 2013 och 2014 noterades 107 respektive 113 arter för samma period.

Mängden fåglar har även medfört att antalet fågelskådare har ökat markant!

Svanfamilj

Änder

VÅTMARKSFAKTA

Markägare: Kommunen har slutit ett 30-årigt naturvårdsavtal med markägarna
Anläggningsår: 2013
Areal: Ca 18,5 ha våtmarksyta.
Avrinningsområde: Ca 1340 ha, åker- och skogsmark.
Ekonomi: Total kostnad ca 4 miljoner kr.
Skötsel: Bete och slåtter
Övrigt: Ekosystemtjänster värda 20 miljoner per år!
Anläggningsteknik: Ett spontant dämme, en munk för reglering av vattennivån samt en fiskpassage

HITTA HIT

Hemmesta våtmark ligger öster om centrala Hemmesta i Värmdö kommun.