Forsby våtmark
Den första dammen muddrades sommaren 2010.
Mellersta dammen kanske ska muddras nästa år.
Seriekopplade våtmarker ute på slätten
I Svartåns dalgång norr om Västerås ligger dessa seriekopplade våtmarker. De anlades redan under “omställning 90”, på marker som då var sämre åkermark. Valet stod mellan att plantera med Salix, göra våtmark eller att täckdika området. Man valde våtmarkerna, men med mindre Salixplanteringar runtom. På den tiden fick man ersättning per hektar man tog ur odling.
Lösningen, att lägga tre dammar efter varandra, kom man fram till efter avvägningar av området. Det inkommande vattnet från cirka 50 ha åker leds genom alla tre dammarna innan det rinner ut i Sagån. För att få in mer vatten så öppnade man upp ett par täckdiken och grävde ett 60-70 m långt nytt tvärdike ovanför våtmarkerna. Det vattnet hade annars runnit rakt ned i den nedersta dammen.
Nedersta dammen, som också är den minsta. Här behövdes nästan inga grävningar då den låg i naturlig sänka.
Restaurering pågår
Muddring gjord i somras
Den översta dammen har muddrats i sommar och massorna har lagts upp på öarna. Nu går vattnet in mellan öarna igen, där det tidigare var tätt med kaveldun. Tack vare att grävningen gick fort och att vattnet steg snabbt, så hoppas Magnus att kaveldunet inte kommer tillbaks så snabbt.
Muddringen tog bara fyra dagar med denna 18 meters grävare.
Lite skötsel krävs
De första åren slogs växtligheten på området mellan dammarna, men det har man slutat med. Enda skötseln nu är att Magnus slår av på vallen en till två gånger år. Vegetation på öar och i kanter tas ned med jämna mellanrum, så att al och vide inte växer upp för högt. Kring första våtmarken är det nu dags igen för lite slyröjning. Salixen runt om sköts som vanligt.
Ingen aktiv vattennivåreglering görs förutom i nedersta dammen.
Vallarna hålls kortklippta.
Änder och tofsvipor trivs här
Gräsänder och knipa har alltid funnits här. I år har Magnus även satt ut ett hundratal gräsänder i dammarna. Andra fåglar som brukar hålla till här är kanadagäs och kricka. Mellan själva vattenområden finns det gott om både tofsvipor, ängspiplärka och sånglärka.
I år grumlades vattnet av grävningarna så man såg bara lite nate av de flytbladsväxter som brukar finnas. Kanterna och grundområden domineras av kaveldun, med inslag av sjösäv, skogssäv, svalting och starr.
Ett stort viltintresse hos ägarna
Magnus intresse för viltvård syns i områdena mellan vattnen. Förutom Salixdungar så har även området mellan de översta våtmarkerna blivit en viltremiss. Här har Magnus planterat Carolinaros och Vresros i halvcirklar och sått in resterande mark med klöverrika vallfröblandningar åt viltet. De första åren slogs viltremissen årligen men inte numer, då det har blivit lite för blött. Troligen har man missat ett täckdikningsöga som läcker vatten här. Rosorna tillför skydd åt fälthöns och harar. Fåglar som sånglärka, tofsvipa och ängspiplärka häckar här. Magnus har totalt anlagt 14 st småvatten på gården, av vilka de här är de största.
Våtmarksområdet inhägnas av Salixodlingar.
Carolinaros är en härdig rossort som lätt breder ut sig.
Fungerande fosfordamm från 60-talet ned mot Sagån
Gammal damm enligt “dagens modell”
Det här är en gammal damm som gjordes 1964, med dammvall och regleringsanordning, och som fortfarande är väl fungerande. I år har den också grävts ur, med samma grävare, och får en förstärkt dammvall som klätts in med duk. Magnus ska även sätta i nya sättare. Tack vare den långa armen på grävaren nådde de lätt ner i botten. Till denna damm kommer det mest källvatten från skogen och täckdikningsvatten från åkrarna högre upp i avrinningsområdet.
Dammen kan fungera som en bra fosforfälla om man gräver ur den med jämna mellanrum. Med hjälp av den nya vallen så ska Magnus nu kunna höja upp vattennivån så det blir 1,5-2 meter djupt i mitten av dammen. Det är i stort sett så här dagens nya fosforvåtmarker byggs också, långt ned i systemet innan dikena går ut i ån, och ofta långsmala, lite djupare och lätta att gräva ur.
VÅTMARKSFAKTA
| Markägare: | Niklas Schartau, Forsby gård |
|---|---|
| Anläggningsår:: | 1990, under omställning 90. |
| ARO: | Ca 50 ha åker |
| Anläggningsteknik: | 3-4 veckors schaktning med bandtraktor. All jord användes till vallar och öar. |
| Kostnad: | Plus minus noll i stort sett, ersättning 8-10000 kr/ha. |
| Skötsel: | Slåtter av vallarna. |
| Skötselbidrag: | Nej |
HITTA HIT
Kör norrut från Västerås mot Skultuna längs västra sodan om Svartån. Efter golfbanan så kommer du snart till Forsby.
Ring Magnus innan besök!