Fiholms våtmark

panofiholm

Effektiv växtnäringsfälla intill Mälaren

Med tanke på det stora avrinningsområdet och den höga andelen åkermark så är Fiholms våtmark troligen en av de bättre växtnäringsfällorna i hela Mälarområdet, fr.a. kanske på kvävesidan. Man har lett in dikesvattnet från ett stort krondike som avvattnar cirka 300 hektar jordbruksmark. Det mesta vattnet går genom våtmarken, men vid högvatten sker bräddning så att en del vatten går vidare i diket. Dessutom pumpas ytterligare vatten in från låglänta åkrar på andra sidan gården.

De grävningarna som är gjorda är längs med bägge sidorna av den relativt långa dammvallen, samt en långsmal halvö som tvingar vattnet att rinna en längre väg genom våtmarken. I övrigt är inga grävningar gjorda. Medelvattendjupet är grundt; under halvmetern på de dämda ytorna och någon decimeter djupare där det är grävt.

Våtmarken vid Fiholm ligger inom ett typområde som kallas Åbäckegraven, där har provtagning på fosforläckage skett sedan 1993. Typområdet är ett av tre i landet och mätningarna visar att området har problem med höga fosfornivåer. Nu sker bl.a. kalkning av all åkermark inom avrinningsområdet. Våtmarken kom till delvis på grund av läget, längst ned i avrinningsområdet, men också tack vare att man har fått mycket hjälp av experter med utvärdering av placering och utformning. Dessutom bidrog jaktintresset till att våtmarken blev av och idag sätts änder ut och utfodras.

Köttdjur betar hela området
Hela området är instängslat och en grupp köttdjur betar runt våtmarken och i omgivande hagmark. Markerna är näringsrika vilket resulterar i mycket nässlor, tistel, skräppa och grovt gräs. Stängseldragningen gör att djuren kommer åt att beta i de blöta maderna nedanför dammvallen också, vilket är bra.

Sänker ned vattnet på hösten
På hösten sänker man ner vattennivån något och behåller den så under vintern. Den lägre nivån skapar en buffringskapacitet i våtmarken inför vårens högflöde. Troligen blir det syrebrist i våtmarken på vintern, då det är så pass grunt vatten.

Fiholm_dammvallDjuren håller vallen kortsnaggad, utan att trampa sönder den.

Riklig undervattensflora ger rening
Näringsrika vatten får oftare problem med kraftig tillväxt av vissa växter. Även Fiholm har fått känna av detta, då vattenpilörten periodvis täcker stora områden och stora sjok med andmat bildas. Det finns en väletablerad undervattensflora i Fiholm, främst med olika natar, ex. rostnate och gräsnate. Undervattensväxter, som ofta är förgrenade och flikiga, ger stora volymer lämpliga påväxtytor där kvävereducerande bakterier kan sitta. På ytan skapas en syrefri film som behövs för att omvandla nitratkvävet till luftkväve. Undervattensväxter spelar också en viktig roll för änder och andra betande fåglra, då de utgör en stor del av deras föda.

Flacka stränder skapar artrikedom
Nuförtiden strävar man ofta att få till flacka stränder kring våtmarker. Det ger en bredare zon där växtlighet kan etableras. I Fiholm finns ett flertal karaktärsarter för våtmarker som brunskära, veketåg, tiggarranunkel, kaveldun, svalting och mannagräs. Här finns också lite ovanliga inslag som igelknopp, kalmus, vattenmynta och fackelblomster. Däremot finns det inga vass-, säv- eller starrpartier.

Bland fåglarna så märks gässen och sothönsen mest. Änder planteras ut och utfodras också. Är du på besök här under sommaren så lägg märke till myllret av trollsländor, bl.a. olika blåsvartrandiga flicksländearter och andra arter.

Fiholm_4-flackad_slandaEn av våra största trollsländor, den 4-fläckiga, är vanlig vid Fiholm.

Fiholm vattenpilörtNär vattenpilörten blommar färgas våtmarken rosa.

Fiholm_u-vattensvegRiklig undervattensvegetation är alltid bra i en våtmark. Det fungerar som reningsfilter och uppskattas av många arter fåglar och insekter. Här syns rostnate mitt i bilden.

Växter vid Fiholm
T.v. Kalmus, med sina typiska kolvar och veckade blad. I mitten, Vattenmynta. T.h. Rostnate.

  • Kalmus
  • Vattenmynta
  • Rostnate
panofiholm_inloppet1

Långvariga torka på sommaren har gjort att vattennivån är låg och lerbankar blottläggs kring inloppet. Det kan innebära att igenväxningsarter som kaveldun får fäste.

Torra somrar sänker vattennivån, vilket kan vara både bra och dåligt. Det sker lättare en etablering av arter som kaveldun, men samtidigt är blottlagda lerbankar perfekta marker för vadarfåglar att leta mat på.

Nära vallbrott vid rejäla högflöden
Munken är stor, 1200 eller 1500 mm, men ändå har det varit nära vallen vid våtmarken brustit ett par gånger vid mycket högt vatten. Inget bräddavlopp har anlagts vilket borde funnits. Det visar hur viktigt det är att modellera rätt, och inte underskatta högvattenflöden. Man måste även kalkylera med ytavrinning från närliggande marker.

forsby__fiholm_080Det är viktigt att munken är rätt dimensionerad.

VÅTMARKSFAKTA

Markägare: Fiholms fideikommis AB
Anläggningsår:: 2006–2007
Areal: Ca 6 ha, arealen pendlaren delvis beroende på vattennivån.
Avrinningsområde: Över 300 ha åkermark.
Skötselbidrag: Ja
Skötsel: Bete runtom med nöt.

HITTA HIT

Från Västerås:
Ta av från E18, vid väg 56 mot Eskilstuna. efter 7-8 km, sväng vänster mot Rytterne kyrka (Västeråshållet). Efter några km kommer Fiholm på höger sida. Parkera vid ladugården.

Kontakta gärna Hans eller Gustaf innan.