Claestorp

Panooversvamningen

På bägge sidor om vägen från Katrineholm ner mot Claestorp ligger denna, sett till häckande fåglar, artrikaste våtmarken på gården. En stor skrattmåskoloni här gör att en rad andra arter som svarthakedopping, brunand, kricka, grågäss och sothöns får ett bra skydd mot boplundrare.

Jakt och boende i kombination

Claestorps fideikommiss ligger vackert belägen strax utanför Katrineholm i ett småbrutet landskap. Jan Lewenhaupt driver gården tillsammans med ett par anställda. Brian Pedersen är anställd som viltvårdare sedan nio år och ansvarar för skötseln av våtmarkerna.

Gården har sedan början av 90-talet arbetat aktivt med att skapa ett attraktivt landskap för vilt och fågel. Man har anlagt ett 15-tal vatten med en total areal om 70-80 hektar utspridda över gårdens totala 4500 hektar. Förutom att sköta om sina våtmarker arbetar de med anläggande av buskrika brynmiljöer och skogspartier, likväl som utfodring av viltet vintertid. Brians ambition är att jobba med de buskar/träd som finns naturligt i området, inte att plantera in nya sorter.

”Det måste till ett genuint intresse från markägaren för att det ska bli bra” påpekar Jan.

En av Claestorps affärsidéer är satsningen på kombination av boende och jakt, både andjakt och klövviltsjakt. I konceptet är övernattning och en god middag en viktig ingrediens. Under fågeljakterna, som alltid sker på hösten, jagar man vid 4-5 olika vatten under en dag. Ett 10-tal jakter per år brukar det kunna bli här på Claestorp. Ca 8-9 av de anlagda vattnen utnyttjas för utsättning och jakter, i övriga sker ingen jakt eller utsättning alls.

Våtmarkerna ger ett stort mervärde i landskapet

Förutom att våtmarkerna bidrar med biologisk mångfald ger de också stora ”härlighetsvärden” för besökarna. Vår slutsats är att landskapet runt Claestorp skulle vara betydligt fattigare utan alla dessa våtmarker i olika storlekar. De gynnar så många fler arter än bara våtmarksfåglar. Klövvilt, fältvilt, grodddjur, trollsländor och mängder av andra insekter gynnas också. Det är också bra att inte alla dammarna används till utsättning av änder, utan några får vara ostörda. De får en lite artrikare strand- och bottenvegetation än då utsättning sker.

PanostorangsdammenStorängsdammen, med sina 9 hektar, ligger närmast gården och är en av de dammar som lockar till sig mest änder.

Storängsdammen ligger öppet i landskapet vilket är en förklaring till dess dragningskraft på änderna. Den är anlagd på botten av en naturlig, långsmal dalgång genom dämning med en 50 m dammvall i bortre änden. Utloppet består av ett enkelt rör som kan täppas igen med en hink, samt ett kompletterande bräddavlopp. När hinken sätts i på våren fylls våtmarken upp och vattennivån höjs 30-40 cm, för att sedan tappas ur igen på senhösten. Den här vattenregimen är bra även för växtnäringsavskiljning då det näringsrika vårflödet därmed samlas upp i dammen. Även flera av de övriga dammarna regleras med rör som täpps till med hinkar.

PanooversvamningenVy över ”Översvämningen”, som är gårdens mest lättåtkomliga våtmark. 

Våtmarken ovan kallas ”Översvämningen” och används inte för varken utsättning eller jakt. Den här våtmarken är den enda platsen på gården med en stor skrattmåskoloni. De ger ett bra skydd åt änder och doppingar då de är utmärkta vaktposter. Flera par svarthakedopping, brunänder,krickor, knipor, sothöns och grågäss häckar här. Här finns också den mest varierade vegetationen med ett flertal olika arter av starr, ett släkte av så kallade halvgräs.

ClaestoprbuskarEtt stort område med döda eller döende videbuskar lämnades kvar vid anläggningen av våtmarken och skapade många fina boplatser åt skrattmåsarna. 

Nedan ses vyer från ett par mindre våtmarker som blir ett bra komplement till de lite större våtmarkerna. Även de smälter bra in i landskapet.

  • Liten damm
  • Liten damm

BerghallSkrattmåsarna trivs i de döda buskagen och på klipphällen som sticker upp i vattnet. Många änder häckar i skydd av skrattmåskolonin.

ClastorpstarrarI vattenkanten längs vägen tvärs över Översvämningen växer 5-6 olika starrarter, vilkas fröer är attraktiva som föda åt änderna.

Brian Pedersen ansvarar för viltvården på gården och skötseln av våtmarkerna. Det största jobbet är att slå av gräset längs stränderna och omgivande marker. Allt som allt slår man 70-80 hektar årligen runt våtmarkerna på gården. Brian säger att de helst slår två gånger per år, men i praktiken blir det oftast bara en gång. Ensilaget från dessa marker används som viltfoder åt hjortarna.

Brian berättar också att vilttrycket påverkar våtmarkerna på så sätt att vildsvin och hjort trampar ned en del av kaveldunet.

En del av dammarna sköts genom aktiv vattennivåreglering medan andra har en permanent vattennivå. De har hittat en enkel modell med utloppsrör som täpps igen med plasthinkar. När våtmarken töms tas helt enkelt hinken bort. Bräddavlopp finns i alla våtmarkerna.

ClastorputfodringUtfodring av änderna sker antingen i inhägnade områden eller i särskilda utfodringsautomater. Kring dessa blir det rejält upptrampat. 

Clastorputfodring2

ClastorphalmbalarMan lägger med jämna mellanrum ut nya halmbalar i dammarna för änder att bygga bo på och ha som sittplatser för fåglarna. De körs ut på isen på vinter.

clastorp erosionEn del av de stora våtmarkerna drabbas av erosionsproblem på dammvallarna på grund av det vågskvalp som uppstår. Här är dammvallen i våtmarken kallad Lugnet drabbad.

VÅTMARKSFAKTA

Markägare: Claestorps Fideikommiss AB
Anläggningsår:: 1998–2003
Areal: Totalt 70-80 hektar anlagda vatten. De fyra största är ca 10 hektar vardera.
Antal vatten: Cirka 15 st, i olika storlekar.
Skötsel: Årlig slåtter av kantzoner om 70 ha totalt. Aktiv nivåreglering.
Ekonomi: Låga kostnader, då enbart dämning skett i alla våtmarker. Grävning enbart till dammvall med enkla rörutlopp.
Lokalnamn på Svalan: Svalan: "Översvämningen" kallas för Östra vingåkers viltvatten. "Storängsdammen" kallas för Klastorps viltvatten. Fler besöksmål: Knutstorps viltvatten och Fostorps viltvatten.

Kontakta Jan eller Brian innan besök.

claestorp.se