Frågor & Svar

2013-02-27

Fråga

Jag har nyligen anlagt en våtmark på åkermark. Det är delvis dämd och delvis grävd i lera. Jag har hört från flera håll att man ska se upp med (bred)kavledun eftersom det lätt frösår sig i våtmarken och ger snabb igenväxning. Är det någon som har tips på hur man skyddar sig från kaveldun?

Jonas Andersson svarar

Det är helt riktigt som du skriver att bredkaveldun lätt frösås vid en nyanlagd våtmark. Min rekommendation är att du redan nu, den första våren i våtmarken, bekämpar de unga kaveldunsplantorna. Ta en promenad utmed våtmarkens stränder några gånger under våren och försommaren och dra upp de kaveldunplantor som kommer upp. Frösådda unga plantor har inte hunnit utveckla det kraftiga rotsystem som är typiskt för äldre plantor (så kallat rhizom, som egentligen är underjordiska stjälkar). Därför är de lätta att dra upp. Kasta upp dem på torra land där de torkar och dör. Det kan verka ambitiöst att bekämpa kaveldun för hand på detta sätt, men det är en liten insats för att hålla kaveldunet borta, jämfört med att hålla efter ett etablerat kaveldunbestånd. Om du gör på detta sätt kommer andra mer lågvuxna arter och en mer varierad flora att kunna etablera sig utmed våtmarkens ständer. Lycka till!

Mikael Larsson svarar

Var på våtmarkskurs förra året i Norrköping och fick då samma tips som Jonas precis gav dig. Lägg den energin de första åren och dra upp de plantor som kommer upp. Du har igen det arbetet flera gånger om än om du släpper in arten och den lyckas etablera sig i din våtmark. Hälsningar Micke

2013-03-18

Fråga

Hej,

Ska skapa ny våtmark ca: 1ha i en nuvarande hagmark och funderar på hur mycket växtmatrial man ska ”skala” bort från marken. Våtmarken kommer att skapas genom dämning. Schaktmassorna kommer att användas till vallen så det är inga problem att bli av med massorna.

Min egen åsikt är att man ska skala av växtmatrialet för att få bort biomassa som kommer att ligga mer än 50cm under den tänkta vattenytan, för att inte belasta våtmarken med ”onödig” syrekonsumtion under nedbrytningsprocessen till en början. Tanken är att spara växtmatrialet på strandkanterna ned till ca: 50cm under ytan.

Våtmarken ska vara av ”rekreationstyp” och inte ha någon specifik funktion vad gäller näringsfälla eller liknande, vattentillförseln kommer från skog med varierande berg och jord.

Är det någon som har några erfarenheter att dela med sig eller andra åsikter?

//Magnus L

Jonas Andersson svarar

Hej! Jag vidarebefordrade din fråga till Johan Krook på Ekologruppen i Landskrona som svarar så här: ”Vi har gjort en del undersökningar i dämda våtmarker där det konstaterats att det sker ett fosforläckage. Fosforn härör med all sannolikhet från organiskt material som överdäms. Troligen kan utläckaget bli särskilt stort om det är frågan om fd åkermark som tidigare gödslats. Koncentrationerna av fosfor/löst fosfor var störst under sommaren då syrgashalterna var låga. Då vattenflödena är låga vid denna tid blir det inte frågan om några större mängder som transporteras ut men det kan ju ändå påverka vattendragen/vattenmiljöerna nedströms negativt. Jag tycker frågeställarens förslag verkar bra. Är våtmarkens slänter mycket flacka kan det ju förstås bli stora arealer med organiskt material som täcks med vatten från vattenytan ned till 0,5 m djup men det är säkert viktigast och få bort det organiska materialet på de djupaste delarna.I Skåne har länsstyrelsen börjat kräva att man gör en fosforkartering av jordar som skall överdämmas när det är frågan om större ytor.”

Magnus L svarar

Tack Johan, Jonas för svaret! Det verkar som om jag tänkt rätt vad gäller att ta bort befintligt organiskt material innan dämning. Slänterna är inte så flacka generellt sett men man kanske ska ta bort lite extra på just de ställena där det är lite flackare för att inte få så mycket organiskt material kvar. Återkommer säker under våren med mera funderingar. //Magnus L

Jonas Andersson svarar

Hej! För den som vill läsa mer finns en länk till rapporten ”Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker?” här: http://www.segea.se/Rapporter/E3_Rapport_Hjularod_Borringe.pdf Mvh Jonas Andersson

Magnus L svarar

Hej, Nu börjar det närma sig grävning och schaktning av dammen. Efter grävning och schaktning kommer en stor del av botten vara av ”blålera”. En fråga som dök upp är om man ska låta den del av dammen(blålera på botten) vara eller ska man på något sätt påverka och fylla på med ett lager med sand, jord eller dylikt för att påskynda en etablering av växtsammhället i dammen? Vi kommer att plantera in växter från närliggande vattendrag < 100m från dammen. //Magnus L

Jonas Andersson svarar

Hej! Att föra in jord, sand eller annat material till botten kan bli realtivt kostsamt och min erferenhet är att det inte är nödvändigt. En mjukbotten av lera kommer relativt snabbat att koloniseras av bottenliv och av växter (om djupet inte är för stort och siktdjupet tillräckligt bra). Om man vill få in undervattensväxter i dammen så är ett bra sätt att samla in växter från ett närbeläget vatten med lämplig vegetation. Under hösten så bildar flera arter övervintringsknoppar och framåt oktober kan man ta en kratta och dra ihop undervattensväxter i ”givarvattnet”, lägga dem i hinkar och helt enklet tippa i dem i den nya dammen. Mvh Jonas Andersson

Magnus L svarar

Hej Johan, Tack för svaret, då kommer vi nog inte lägga i annat än sand för ”badstranden”. Förhoppningsvis kommer dammen att vara klar(vattenfylld) så pass att man kan hämta undervattensväxter i oktober. Om man inte hinner ”flytta” vattenväxterna på hösten kan man göra ”flytten” på våren eller ska man vänta till hösten därpå för att få en lyckad etablering i dammen? //Magnus L

2013-04-18

Fråga

Hej!  Inför anläggning och stödansökan behöver vi göra tekniska ritningar av hur fosfordammen respektive våtmarken ska utformas. Jag skulle behöva ett par principskisser att utgå ifrån. Har hittat hushållningssällskapets broschyr Fånga fosforn – dammar, filter och tvåstegsdiken. Finns det fler tips? Hur detaljerad bör man vara?

Mvh Sara Friberg, uppbyggnad av konsultföretag i Västernorrland

Jonas Andersson svarar

Hej! Jag har uppdaterat sidan Länkar på våtmarksguiden med mer matnyttig info om fosfordammar. Jag hoppas att du får hjälp där! Mvh Jonas Andersson, WRS

2015-06-29

Fråga

Hej, vi har nyligen anlagt en dagvattenvåtmark. Nu börjar det kommer mycket vegetation och det är tydligen bredkaveldun. Behöver vi åtgärda det på något vis?

Yvonne Byström svarar

Kaveldun har förmåga att snabbt kolonisera nygrävda våta ytor. Kaveldun växter snabbt och kan bilda täta bestånd där inga andra växter får plats. Den bildar också mängder av fröer i sina ”cigarrer” och sprider sig både via frön och via underjordiska stammar. Försök bekämpa kaveldunet genom att slå av det under vattenytan, innan frökolven bildats, eller dra upp plantor med rötterna. Ju tidigare man kan göra åtgärder desto bättre eftersom kaveldunet lagrar ner mycket energi i sina jordstammar och rötter. Upprepa åtgärderna och hjälp på så vis annan vegetation att konkurrera och ta utrymme i våtmarken.

2015-06-29

Fråga

Hej, vi har en dagvattendamm som varit i drift i drygt 10-15 år. Vi ser på vår provtagning att det ibland är förhöjda halter av fosfor i utgående vatten och vi undrar ifall vi behöver rensa bort sediment.

Yvonne Byström svarar

Eftersom anläggningen varit i drift så länge så kan man anta att det ansamlats mycket sediment. För att veta om ni behöver göra åtgärder behöver ni göra en sedimentundersökning, en provtagning som ger svar på hur mycket sediment som finns i anläggningen och ungefär var det ligger. Det kan vara fördelat på olika vis i dammen beroende på hur den är utformad. Undersökningen bör också ge svar på vilka föroreningar som finns och i vilka halter så att ni kan ta ställning till hur upptagna sediment ska hanteras.

2015-12-07

Fråga

När passar det att ha fisk i reningsdammar och när är det mindre lämpligt?

Henrik R Stabo svarar

Reningsdammar är som regel perfekta yngelkammare för fisk. Det går att utnyttja t.ex. för att producera gäddyngel i områden där det är ont om lekplatser. Men det kan också ställa till med bekymmer eftersom det i vissa fall kan bli mycket stora mängder fisk. De kan påverka dammen på två negativa sätt. Ett är de små fiskarna äter upp djurplankton vilket kan leda till algblomningar och grumligt vatten. Vissa bottenätande fiskar kan också genom sitt födosök leda till en uppgrumling av vattnet och en minskning av mängden växter.

2015-12-07

Fråga

Hur ska man utforma dammar för att de ska funka både för rening och för fisk?

Henrik R Stabo svarar

De flesta fiskarterna behöver lite djupare vatten där de kan övervintra. Minst 1,5 meter bör det vara. Men eftersom reningsdammar ofta är mycket näringsrika och växtrika så ställer det också krav på syresättning av vattnet. Även djupa dammar kan bli syrefattiga på vintern om vattenutbytet är litet. Fisken ruda är ett undantag. Den klarar sig utan syre och kan klara av att övervintra även i dammar som blir bottenfrusna.

2015-12-07

Fråga

Hur kommer fisken till dammarna?

Henrik R Stabo svarar

Fisk kan komma till dammen både på naturlig väg genom t.ex. diken och med hjälp av människan. Nära städer är det vanligt att dammfiskar och akvariefiskar släpps ut i dammar. Vissa arter, som guldfisk och koi-karp klarar sig relativt bra i vårt klimat och kan bli kvar.

2015-12-07

Fråga

Varför dör fisken i min damm på vintern?

Henrik R Stabo svarar

Det är vanligt att fisk dör av syrebrist i dammar på vintern. När isen lägger sig som ett lock på vattnet så syresätts vattnet dåligt samtidigt som nedbrytning av döda växter förbrukar syre. Olika fiskar är olika känsliga. Laxfiskar ställer mycket höga krav medan t.ex. karpfiskar är mindre känsliga.

2016-09-23

Fråga

Hej,

vi har en damm på en yta av ca 1500m2. Dammen ligger på en backe och är helt igenväxt av ganska stora träd och buskage med ganska branta kanter på tre sidor. Vi har tänkt oss att minska vattenstånden temporärt så vi kan komma till träden och buskaget för röjning så dela av dammen har ett område med fri vattenspegel.

I samband med detta har vi har tänkt oss att göra ett dike och etablera ett system så vi kan reglera vattenståndet i framtiden, exempelvis med en munk. Känner ni ett hyfsat billigt system med rör och munk?

Mvh, Mads

Barbro Beck-Friis svarar

Det finns en lista på leverantörer av nivåreglering och utloppsanordningar på Dagvattenguidens produktregister där du kan få bra information. http://dagvattenguiden.se/produktregister/nivareglerings-utloppsanordningar/ Cementgjuterier tillverkar betongbrunnar t ex Alfa munkbrunn. Om du vill läsa mer finns det en bra handbok som heter Praktisk handbok för våtmarksbyggare skriven av Peter Feuerbach som Hushållningssällskapet i Halland ger ut.